Men det är inte många som känner till vad som hände med Eric Liddell under åren efter att filmens berättelse tar slut. Eric valde att avsäga sig berömmelsens fördelar för att följa sitt hjärtas kallelse att bli missionär i Kina. I en osäker tid då andra världskrigets oväders­vindar blåste hårt stod Eric fast i sin övertygelse. Hans karaktärsstyrka gjorde att han valde en osäker framtid i Kina mitt under brinnande världskrig för att hjälpa det kinesiska folket. Han levde med mål och mening, även när världen omkring honom stod i brand och trots att han tvingades genomlida en skräckfylld tid i ett japanskt fångläger.

Erics berättelse handlar om att känna hopp i en osäker tillvaro, att visa beslutsamhet trots att oddsen är dåliga och är en inspirerande påminnelse om vad som är viktigt i livet, även när slutet närmar sig. Det första loppet du löper är inte ditt viktigaste – det är det sista loppet som är det största.

I den här boken tar oss Tom Doyle med till nattliga gudstjänster och tortyrkammare – till flyktingläger som kontrolleras av terrorister – till familjer som slaktas av sina egna släktingar.
Det är sanna berättelser. Det är personliga berättelser. Det är berättelser i nutid. Det du läser om här har precis hänt.
Några av bokens huvudpersoner har dödats. Andra räknar med att bli dödade. När som helst. Men deras budskap till oss är fullt av hopp! De tvivlar inte och de tvekar inte. För dem finns bara en väg. Jesus. De – IS-offren, Mellanösterns förföljda kristna – uppmuntrar oss! De ber för oss! Men sam­tidigt behöver de vår bön.

Klockan 02:47 den tionde december 2006, svensk tid, blev Christer Fuglesang förste svensken i rymden. Vägen dit hade varit lång, rymdfärden blev av olika anledningar ständigt framflyttad. När han slutligen, den tolfte december 2006, kunde ta sin första rymdpromenad hade fjorton år förflutit sedan han påbörjade sin astronaututbildning.

Tretton dygn i rymden efter fjorton år på jorden är Christer Fuglesangs egna ord om den storslagna resan. Det är historien om när Sverige får upp sin förste astronaut i rymden, men också historien om en man som tror på sig själv och sin egen förmåga, trots ständiga bakslag. Han skriver om tillvaron före resan; om storpolitiska spel som manövrerar ut honom och om att bli känd som astronauten som blir kvar på jorden. Omrymdfärjan Columbias haveri2003 som inte bara ställde in hans egen avfärd, utan också blev en påminnelse om uppdragets farliga natur. Och om att slutligen kunna fara fram över himlen med en hastighet av två kilometer per sekund. Han berättar stort och smått om livet på rymdfärjan: rymdpromenaderna, hylsan som tappades bort iuniversum och vardagen på färjan. Och att som förste svensk få en skymt av rymdens fantastiska oändlighet. Berättelsen kompletteras med egna foton, tagna av Christer och den övriga besättningen.

Ur boken
Abbis historia tar sin början i en kärleksfull familj som levde under knapra förhållanden i Etiopien. En kväll då familjen satt samlad kring elden vid kvällsmaten föll pappa Taje framstupa in i lågorna. Från den dagen gjorde Alemito, Abbis mamma, allt i sin makt för att hålla ihop familjen och ge mat till barnen. Men till slut tvingades hon att ge upp. Utan att veta vad som hänt hennes pappa eller förstå varför mamman gav bort henne hamnade Abbi hos ett par militärpoliser i en annan del av landet. Abbi var nu fyra år gammal, föräldralös och slav. Hon fick bo ensam i ett skjul på gården, jobba från morgon till kväll och dessutom utstå fruktansvärd misshandel. Men trots allt lidande och alla tårar är Abbis berättelse en historia om hopp. Abbi är en överlevare som inte gav upp och med kreativitet och uppfinningsrikedom såg hon ljusglimtar på helvetets bakgård. I mörkret på jordgolvet i sitt skjul bad hon kväll efter kväll till Gud om ett nytt liv – om en mamma och en pappa. Och en dag beslutade hon sig för att fly.

Under sin långa tid som journalist och redaktör har Stig Hällzon samlat på sig historier om människor, som med Guds hjälp startade framgångsrika företag. Med sitt rika arkiv som källa har Hällzon skrivit boken Affärsmän, företagare och Gud, i vilken han målar fascinerande livsresor.

I boken får vi läsa om hur Lars Magnus Ericsson startade sitt världsföretag med Guds hjälp, hur metodisten Harry Roberts experimenterade fram den idag omåttligt populära julmusten, hur den djupt troende snickaren Ole Kirk Christiansen började göra plastleksaker som sedan blev världssuccén LEGO, hur William Colgate blev en framgångsrik tvålfabrikant samtidigt som han bland annat grundade det amerikanska bibelsällskapet, hur Erika Aittamaa tackade Gud för hjälpen att göra Lovikkavanten.

McDonald’s, Skanska, Kellogg’s, Goodyear, Zoéga, Gevalia, Sibylla, DUX, Heinz, Thomas Cook – Stig Hällzon listar många kända världsföretag vars begynnelse går att koppla samman med troende män och kvinnor.

”Jag har själv blivit djupt gripen när jag tagit del av de många intressanta levnadsöden, som finns med i denna bok. Jag tror att också du, som nu läser den, kommer att bli berörd. De fick kämpa, de kom ju från små förhållanden, men de hade upplevt frälsningen genom Jesus Kristus och Gud var med dem. Det som var litet växte enormt och blev stort. Guds välsignelse vilade över dem”, skriver Stig Hällzon i förordet.

"En kväll när jag kom in på puben i Jönköping fick jag se en ny bartender. Han hade långt rött hår, precis som jag. Jag satt där med mitt gäng och vi beställde in öl.

Bartendern såg så harmonisk ut att jag undrade om han gick på lugnande tabletter. Vi började småprata, och jag fick veta att killen hette Ulf och var kristen. Jag blev så tagen att jag frågade om vi kunde träffas, och Ulf bjöd hem mig.

Jag minns bara fragment av kvällen då mitt liv förändrades i grunden. Ulf och hans fru berättade om sina upplevelser och sin tro. Då och då gick jag ut till rocken i hallen, där jag hade en spritflaska, och tog ett par klunkar. När flaskan var tom utbrast jag: 'Be för mig med!'

En känsla som jag aldrig hade upplevt tidigare fyllde mig när de bad. Jag bara visste, djupt inom mig, att det fanns en Gud som älskade mig. Tyvärr var inte min kamp mot alkoholen över där och då, men jag hade fått smaka på Guds nåd."