Kristian Lundberg har tidigare varit öppen med sitt politiska engagemang. Nu kommer boken där han berättar varför han tar ställning.

Boken är upplagd som en serie dagboksanteckningar med början under sensommaren förra året, och med slutpunkt under våren 2016. Det är en autentisk tidsperiod som beskriver den dagliga brottningen med framför allt frågan om människovärdet och dess plats i den konkreta politiken.

- Det blir extra tydligt när man lever nära det som händer, som man gör i Malmö. Det gestaltas på flyktingperrongen, där man ser människor med våld föras ut ur ett tåg för att de inte har rätt papper. Någon släpas av och skickas hem. Makrobesluten verkställs på mikronivå.

- Vi kan tala om solidaritet och om allas lika värde, att alla ska få äta sig mätta. Men det verkställs inte förrän någon ställer sig och lagar mat.

Kristian Lundberg är en av Sveriges mest produktiva litterära författare. För ett par år sedan, 2014, kom boken Det här är inte mitt land. Den rör sig kring samma tema, men är mer politisk.

- Nu vill jag berätta varifrån engagemanget kommer, säger han. Det finns en beröringsskräck med allt som är religiöst. Men jag har haft en tro i hela mitt liv. Nu vill jag redovisa ett "därför att", vad det är som har lett fram till mina ståndpunkter.

Som aktivist för flyktingars rättigheter har han besökt flyktingboenden och sett hur vänsterpolitiska aktivister förenas med pingstvänner i kampen för de svagaste.

- Det handlar om en radikalitet där man gör det man tror och tror det man gör. Där man är redo att offra något. I Gud är inte ett främmande namn berättar han också om sin egen väg till tro efter en svår period av missbruk. En berättelse som han inte har gått ut med tidigare. Boken är i någon mån en försvarsskrift för den kristna tron, menar han.

- Det finns en okunnighet om kristen tro, där tron uppfattas som att man gör det enkelt för sig. Så är det inte. Livet är komplicerat och man är mångfacetterad även som kristen

Uppmaningar om gästfrihet och vårt ansvar gentemot den som är utsatt är ett återkommande tema genom hela Bibeln. Vad betyder det för oss när flyktingpolitik och integration plötsligt står överst på alla agendor? Hur ska kyrkans folk agera?

Ched Myers, amerikansk teolog och politisk aktivist, är djupt engagerad i migrantfrågor. I Gud är papperslös gräver han djupt i ett antal olika bibeltexter och reflekterar över vad de har att säga om kulturella skillnader, gästfrihet, Guds vision om inkluderande, att omfamna »annorlundaskap« och att välkomna flyktingen

Håller Europa? är en tankeväckande bok som lyfter fram existentiella perspektiv kopplade till europafrågorna. Boken får oss att tänka kring Europa från en mänsklig synvinkel.

Idémässigt håller bilden av Europa på att förändras. Europa framstår alltmer som en smältdegel, ett myller av rörelser och identiteter. Hur skall vi förstå det som sker?

Bland skribenterna i boken finns Margot Wallström, Anders Wejryd, Ingmar Karlsson, Elisabeth Ohlsson Wallin och Ozan Sunar.

Boken är den första i en skriftserie från Seglora smedja, en teologisk tankesmedja som verkar i skärningspunkten mellan andlighet, kultur och samhällsfrågor. Bakom Seglora smedja står prästerna Ewa Lindqvist Hotz och Helle Klein.

I det gamla fängelset i Härnösand bor nu 400 asylsökanden. Barn, ungdomar, familjer och ensamstående som har flytt för sina liv, som inte vet om de får stanna. På fångarnas forna rastgård, strax intill den gamla fängelsemuren, leker nu barn. Fönstren har fortfarande galler.

Författaren Doris Dahlin och fotografen Per-Erik Åström åker i boken I väntan på besked tillbaka till sin gamla hemstad för att berätta om vad som sker i Sverige idag. I Härnösand, men också på många andra liknande platser. Där finns främlings- och förändringsrädsla, men också en stor hjälpsamhet, ett ömsesidigt givande och tagande. Men framför allt vill de förmedla porträtt av de människor som har kommit nya till Sverige, berättelser bortom de fördomar som kan finnas.

De som finns där inne, de som finns på andra flyktingförläggningar och de som äntligen efter flera års väntan har fått besked att de får stanna, dem vill vi tillägna den här boken. Bakom varje bild, varje berättelse en människa. Som du och jag.

Bokens namn kommer från att de asylsökande befinner sig just i väntan. I väntan på ett eventuellt uppehållstillstånd, i väntan på en ny tillvaro, ett nytt liv. Men också i väntan på att någon ska prata med henne, i väntan på att deras tvååriga pojke ska le igen, i väntan på att bli hembjuden till en svensk familj, i väntan på att få ett av alla de arbeten han sökt.

Doris Dahlin är företagskonsult och författare. Hennes senaste roman Himlen bar inga moln gavs ut 2015. På Libris har hon tidigare gett ut boken Drunkna inte i dina känslor tillsammans med Maggan Hägglund. Per-Erik Åström är fotograf och har under många år arbetat för Rädda Barnen. Båda är uppväxta i Härnösand.

Det blev en mardröm som hittills inte har berättats, med flyktförsök, skottskada och olika former av tortyr. Under 46 dagar satt reportern Magnus Falkehed och fotografen Niclas Hammarström som gisslan i Syrien. Som enda utländska journalister gav de sig in i västra Syrien, mitt under brinnande krig. På vägen ut, efter en knapp vecka av strapatsrika och dramatiska reportage, blev de gripna av beväpnade män och hållna som fångar mitt i frontlinjen.

I den dagliga kampen mot hunger, kyla och krigets livsfaror sattes deras vänskap och tro på livet på hårda prov, inlåsta i en mörk källare och vaktade av krigare.

För deras familjer och barn öppnades en nattsvart avgrund: en skräckfylld värld kantad av nattliga samtal, hemliga förhandlingar och hot om snar död. Mitt i det helvetet skulle två kvinnor, Anna och Florence, hålla samman sina familjer i en vardag som inte längre fanns.

Idag skall vi inte dö är en självutlämnande bok om tvivel, kärlek och hopp, där människan tvingas hämta bränsle i det djupaste av sina hjärtan. Det är också en berättelse om hur svallvågorna av dramat kastar om livet för hela omgivningen. En bok om vanliga människor som dras ned i en overklig skuggvärld men vägrar ge upp

Tysklands väg mot nazismen var inte oundviklig, utan konsekvensen av en rad vägval den tidens tyska politiker ställdes inför. Den tyska demokratin havererade efter att den konservative presidenten utnämnde Adolf Hitler till rikskansler i ett misslyckat försök att neutralisera nazistpartiet, samtidigt som de tyska socialdemokraterna stod handfallna inför arbetslösheten. I Sverige drev socialdemokraterna vid samma tid igenom en krispolitik som lade grunden för folkhemmet, och demokratin räddades med ett nödrop.

Innan mörkret faller är ett historiskt reportage om åren i 1930-talets början då både Tysklands och Sveriges framtid avgjordes. Det är framför allt en närstudie i två socialdemokratiska partiers agerande det tyska och det svenska och en analys av vilken avgörande betydelse den ekonomiska politiken hade, och vilken central roll ekonomerna spelar för demokratins välmående.

Kampen mot fascismen vinner vi genom att bygga fungerande alternativ och formulera ett demokratiskt självförsvar för vår tid. Är vi beredda att verkligen lära av historien?

För mänsklighetens och den fria världens skull är stunden nu inne för människor från alla religioner att stå tillsammans och deklarera: Inte i Guds namn

Trots signaler om en fortsatt sekularisering så har 2000-talet i stället bevittnat en svallvåg av religiös extremism och våldshandlingar som skett i Guds namn.

I sin bok Inte i Guds namn undersöker Jonathan Sacks våldets rötter och dess relation till religionen. Han fokuserar på den historiska spänningen mellan de tre abrahamitiska trosriktningarna judendom, kristendom och islam.

Sacks hämtar sin argumentation från ett brett fält: evolutionspsykologi, spelteori, historia, filosofi, etik och teologi. Han visar hur våldstendenser kan förvandla den mest barmhärtiga av religioner. Genom en nära läsning av bibliska nyckeltexter som ligger till grund för de abrahamitiska trosåskådningarna utmanar han dem som hävdar att religionen är roten till våldet och menar att teologin måste bli en del av lösningen om den inte ska förbli kvar vid problemets kärna.

Boken är en skarp tillrättavisning till alla som dödar i den Guds namn som är ursprung till livet, som drar ut i krig i den Guds namn som är fredens Gud och hatar i den Guds namn som är kärlekens Gud och praktiserar grymheter i den Guds namn som är barmhärtighet.

Jonathan Sacks är en global religiös ledare, filosof och författare till mer än tjugofem böcker och en röst för moral i vår tid. Han är en uppskattad föreläsare över hela världen och är en ofta anlitad kommentator i brittisk tv och radio. Från 1991 till 2013 var han överrabbin för The United Hebrew Congregation i det brittiska samväldet

Boken kan ses som ett inlägg i Mellanösternproblematiken, Israel, arabstaterna och palestinierna. Vi vet att mycket ofta är konflikten här i centrum för nyhetsrapportering.
Därför kan det vara bra att få en inblick i den. Boken är inte till för att försvara Israels handlande, det kan finnas frågor kring det också, men den är ett försök att förstå kampen emot de fiender landet har.Den

Denna bok ägnas åt identitetsfrågor hos assyrier/ syrianer i Sverige. Det är en grupp människor som ser sin framtid i Sverige men som vill bevara vissa särdrag som man anser vara av omistligt värde. Frågan om identitet i en sådan här diasporasituation kan inte belysas med mindre än att den långa historien och rötterna i ursprungsmiljön behandlas. I fokus hamnar då frågor som:

1. benämningarna syrian och assyrier 2. identitetsanspråk för assyrier/syrianer 3. mötet mellan och överbryggandet av två kulturer 4. kyrkans centrala roll 5. folkmordet (seyfo) och 6. etno-religiös och etno-nationell identitet Bidragen i boken är skrivna utifrån olika perspektiv och ger läsaren en bred och intressant bild av assyrierna/syrianerna i Sverige. Boken vänder sig till alla som arbetar med eller studerar migrationsfrågor och då särskilt assyrier/-syrianer.

Självmordet som väckte Sverige. Den 10 juni 2010 tar Lasse livet av sig. Efter en infekterad konflikt med sin närmsta chef och en arbetsgivare som hotar med avsked orkar han inte mer. Det blir slutet på ett liv, men början på en kamp för upprättelse. För barnen, för änkan. I Jag orkar inte mer berättar Elinor Torp hela historien om det så kallade Krokomfallet. Om självmordet och händelserna som ledde fram till det, men också om det rättsliga efterspelet. Det är en berättelse om psykisk ohälsa på jobbet och om ett samhälle som saknar verktyg att hjälpa den som blir sjuk. Tiotusentals svenskar långtidssjukskrivs varje år på grund av mobbning i arbetslivet. Upp till 300 begår självmord. Mångdubbelt fler än de som dör i olyckor på jobbet.

Jag lovade mig själv (i en stund av högtidlighet och högmod) att år 2007 gå ner på en hållbar nivå av utsläpp av växthusgaser. För att kolla om det går. Att minska mitt ekologiska fotavtryck till en rimlig nivå, men fortfarande vara en del av det samhälle jag satts att leva i. Det finns ju de som flätar skägget, tovar sin müsli, flyttar ut i finnmarkerna och lever på svedjebruk med fjorton getter. All respekt till dem. Men jag gillar ju stan. Jag gillar att köpa mat i affären och ha elektriskt ljus. Så vad kan man göra inom ramarna? Det som ganska många skulle kunna ställa upp på. OM det bara fanns en snitslad bana. Den här boken har två spår: Dels får läsaren följa författarens koldioxidbantning med alla dess turer, dels är boken späckad med aktuella fakta om miljöfrågorna genom vetenskapliga referenser och länkar. Som läsare lär man sig mycket längs vägen samtidigt som man har ofantligt roligt. Boken är rolig och lättläst. Staffan Lindberg var under många år medlem i den showande vokalgruppen Vibafemba. Numera sjunger han då och då med Radiokören och uppträder också som sångare och underhållare med eget material. Han har också medverkat som koldioxidbantare i SVT:s klimatserie "Vädrets makter". Under 2010 turnerar han med föreställningen "Det finns bara dåliga kläder - En liten klimatchock av och med Staffan Lindberg". Just nu är Staffan aktuell med en turné på elmoped! Läs mer på www.elmopedturnen.se

Vad tycker Gud om den globala flyktingkrisen och Sveriges migrationspolitik?

I Jesus var också flykting visar Stefan Swärd och Micael Grenholm vad Bibeln säger om invandring i Gamla och Nya testamentet. De bemöter högerextremism och invandringsmotstånd, de granskar invandringskritiska partier i Norden och Europa samt gör en grundlig genomgång av vad Sverigedemokraterna står för. Den berör också ekonomiska frågor kring invandring.

Stefan och Micael har personligen engagerat sig för flyktingar och EU-migranter. I boken blandas därför historiska lärdomar, personliga berättelser och granskande reportage. Boken granskar också hur olika kristna samfund stod upp mot nazismens ideologi under 1930- och 40-talen.

Kombinationen av teologi och statsvetenskap gör Jesus var också flykting till ett unikt och banbrytande bidrag till migrationsdebatten. Boken talar på ett passionerat sätt för främlingskärlek och ett liv i Jesu efterföljd när det handlar om invandring.