Kent Wisti är prästen och satirikern som gör storsuccé med sina satirteckningar, både på sociala medier och på kultursidorna i Dagens nyheter. I somras kunde vi höra honom i sommar i P1.

Boken De tillhöriga har utvecklats ur en uppmärksammad artikel han skrev i Dagens Nyheter våren 2017, med rubriken "Därför måste Svenska kyrkan dö". Det är en stark, engagerande och samtidigt djupt allvarlig och kärleksfull bok om de utmaningar kyrkan står inför i vår tid.

Kent Wisti skriver: Jag älskar Svenska kyrkan. Den har betytt och betyder oerhört mycket för väldigt många varje timme på dygnet, mig själv inräknad En central kristen bild är bilden av vetekornet som måste dö i jorden för att kunna växa. Vi kallar det för vetekornets lag och även som kyrklig organisation är vi underställda den. Det är ett kristusmönster som genomsyrar allt liv.

I boken finns också en rad bilder av Kent Wisti själv, många med körsbärsblommor som finns med som en bärande symbol i hans text. Körsbärsblomman som symbol syftar på en medvetenhet om alltings förgänglighet både ett övergående, ömsint vemod över blomningens snabba passage och en djupare insikt om flyktigheten som finns inbyggd i tillvaron.

Kent Wisti är uppmärksammad och välkänd präst, satiriker och konstnär . År 2017 fick han utmärkelsen Årets förnyare i Svenska kyrkan. I motiveringen skriver juryn bland annat: "Han tar sig an kyrkans missionsuppdrag i vår tid och genom ny språkdräkt når han fram till många människor på för kyrkan nya arenor. Han lyckas förmedla evangeliet så att det skär igenom mediebruset och in i nya landskap och verkligheter". Över 60 000 följer honom på Facebook och 14 000 på twitter.

"Jag tänker mig att det finns ett tjugosjätte landskap i Sverige. Ett vi inte kan hitta på kartan och som ligger utanför lantmäteriets överblick. Det tjugosjätte landskapet är de platser, möten och situationer man aldrig riktigt kan söka sig till utan som snarare drabbar; mellanmänskliga möten som är så genuina och angelägna att Guds närvaro blir ytterst påtaglig. Där gudsriket kliver fram ur det som vi lite slarvigt kallar för verklighet, och där alla vi som är i det delade nuet är de tillhöriga."

Hon är prästen som blev bannlyst av kyrkan, efter att ha uppmanat till solidaritet med förföljda kristna. Hur kunde det bli så inom en organisation som säger sig stå för förlåtelse och medmänsklighet? Trots att Svenska kyrkan har sex miljoner medlemmar, så finns det få röster som har berättat om spelet bakom folkkyrkans kulisser. Men hur är det att tjänstgöra inom en organisation där yta och innehåll inte stämmer överens? Inom en kyrka där politisk ideologi trumfar den kristna tron? Där mobbning och trakasserier är vardag trots att man säger sig stå för goda värderingar, och där bannlysning fortfarande drabbar den som inte marscherar i takt? I Konsten att överleva Svenska kyrkan ger Helena Edlund, efter tolv år som präst, sin bild av en vilsen kyrka som gjort sig av med sin gamla identitet och nu desperat söker efter en ny. Boken är en djupt personlig berättelse om glädjen och de många goda sammanhangen men också en rasande uppgörelse med dysfunktionella arbetsplatser, arbetsgivare som vägrar följa lagen och makthavare som låter det ske utan att ingripa.

Under 2017 var det framför allt två frågor som präglade den svenskkyrkliga kontexten: Reformationsjubileet och diskussionerna om den nya handboken. Både arvet från reformationen och hur kyrkan firar gudstjänst är avgörande för den svenskkyrkliga identiteten.

Betraktandet av reformationen kan betona kontinuitet eller betona splittring och särart, och som svenskkyrkliga i dag väljer vi vilket. Vill vi cementera splittring eller bekänna oss till och återspegla helheten – katolsk betyder just ”i enlighet med det hela”?

Hur man förstår reformationen, i termer av kontinuitet eller brott, påverkar hur man vårdar arvet. Om vi som svenskkyrkliga gör allvar av vårt katolska arv då måste det sätt på vilket vi är kyrka idag vara ”i enlighet med det hela”. Detta får konsekvenser för en lång rad områden, inte minst hur vi firar gudstjänst. Kyrkans identitet och hur denna hänger samman med gudstjänstfirandet har från början varit en huvudsak för den kyrkliga förnyelsen. Ambitionen har varit en katolsk liturgi för en katolsk kyrka.

aKF:s årsbok 2017 framhåller behovet av både kontinuitet och förnyelse och belyser vad detta kan få för konsekvenser inom en rad olika områden, inte minst gudstjänsten.

Basileios Om den heliga Anden har haft ett betydande inflytande på eftervärlden. Författaren Basileios av Caesarea, även kallad den store, (329/30–379) räknas som kyrkofader, kyrkolärare och helgon inom såväl romersk-katolska kyrkan som de ortodoxa kyrkorna. Han kallas det grekiska munkväsendets fader. Som de tre kappadokiska fäderna räknas Basileios, hans vän Gregorios av Nazianzos och hans bror Gregorios av Nyssa. De bidrog väsentligt till utformningen av Treenighetsläran och till den teologi som utmejslades vid första konciliet i Konstantinopel (381) och gjorde slut på den arianska striden.

Både Gregorios av Nyssa och Gregorios av Nazianzos arbetade vidare med de frågor som Basileios tar upp i Om den heliga Anden. De deltog båda i konciliet 381, den senare som ordförande, och här fann den trosbekännelse som idag brukas över hela den kristna världen under namnet »den nicenska« sin slutgiltiga form. Orden »som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras« kommer från Basileios.

Vid följande ekumeniska koncilier blir hans bok uttryckligen citerad. Under de kristologiska motsättningarna åberopade alla sidor olika ställen. Den hade stor betydelse för Ambrosius av Milano som läste fäderna på grekiska, men kom inte att spela någon roll i väst förrän den där blev liksom nyupptäckt av humanisten Erasmus av Rotterdam, som fäste sig vid den vackra grekiskan och menade att Basileios överträffade alla sin tids vältalare. Särskilt fäste Erasmus sig vid boken om den heliga Anden.

Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola beskriver skolavslutningar i kyrkan ur både teologiskt och pedagogiskt perspektiv. Trots debatter sedan 1990-talet har det tidigare i stort sett saknats forskning om fenomenet. I denna bok samspelar kvalitativa metoder med kvantitativa undersökningar för att bidra med både fakta och teoretiska tolkningar. Även konfessionella friskolor och deras ställning i svensk lag behandlas.

Skolavslutningarna i kyrkan visar sig rymma mycket mer än själva fenomenet: det handlar om förhandlingar och omförhandlingar av religionens plats i skolan i en tid när Sverige inte längre har en statskyrka och där religionens roll i skolan alltmer ifrågasätts. En bild börjar träda fram där debatten om skolavslutningar i kyrkan tycks ha förskjutits från ställningstagande för eller mot sakfrågan till diskussion om religion som nyckelkompetens i det globala samhället.

Viktor Aldrin (f. 1980) är teol.dr. med inriktning mot praktisk teologi samt excellent lärare ETP. Han är universitetslektor i de samhällsorienterade ämnenas didaktik vid Högskolan i Borås och forskar om samspel mellan teologi och pedagogik.

Löftesmomentet vid prästvigning,med särskild hänsyn till debatten om prästeden vidkyrkomötena 18681893 och dess senare följderUnder 1800-talets senare hälft avskaffades alla ämbets- och befattningsederi Sverige, med undantag för domareden. Det gällde bl.a. studenteden,läkareden, soldateden och prästeden. Detta skedde under en 25-årsperiod,18681893. Mellan samma årtal diskuterades frågan om edsavläggelse vidsamtliga sex kyrkomöten. Om detta handlar denna bok.

I juli 1908 flyttade Strindberg in i den bostad som skulle bli hans sista, det så kallade Blå Tornet på Drottninggatan 85. Det segslitna förhållandet till Harriet Bosse hade nu brutits för gott, och till en avsina vänner från tiden i Lund skriver Strindberg att han »gråtit i fyra månader« och bett Gud att få dö. Men där, i ensamheten och befriad från minnena, »kom dikten opp!« igen.Den dikt som kom opp var Siste Riddaren (om Sten Sture d.y.), och detta skådespel följdes senare under hösten av ytterligare två historiedramer: Riksföreståndaren (om den unge Gustav Vasa) och Bjälbo-Jarlen (om Birger Jarl). Dessa dramer tillhör den del av Strindbergs författarskap som eftervärlden förvisat till skuggorna, men av samtiden fick de ett på det hela taget gynnsamt mottagande inte minst skådespelens nationalistiska tendens slog an på dåtidens teaterpublik och recensenter.För den sentida läsaren öppnar sig dessa dramer även för andra infallsvinklar. Strindberg väver här in den världs- och historiesyn han gjorde till sin efter inferno- krisen. Med dessa skådespel framträder Strindberg som en existentiell sökare; han brukar historiedramats tradi- tionella form för en personlig brottning med tillvarons plåga i sin strävan att finna »ett Oändligt Sammanhang« i »den Stora Oredan«.Björn Sundberg är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han har tidigare givit ut böcker om bl.a. Hjalmar Söderberg och om nutida svensk dramatik.

Denna kommentar till Benedictus Regel, den första på svenska, berättar om hur människor läst och läst om en 1500 år gammal text. Regeln visar sig vara mer än »regler«. Själv säger Benedictus att för den som följer regelns väg »vidgar sig hjärtat«.Författaren är katolsk präst och lever som benediktinmunk i Den Helige Benedictus Kloster i Mariavall på Österlen.

100 frågor om Gud och 200 svar är en bok med en samling frågor om Gud och kristen tro. Mikael Mogren, biskop i Västerås stift, har fått många frågor genom åren och här har han samlat 100 av dem. I boken besvarar han alla frågor med ett mycket kort svar och ett lite längre svar. 100 frågor och 200 svar!

Avgud, det låter gammaldags, finns det idag? Treenig? Är Gud tre? Vad har Jesus med Gud att göra? Jesus och Kristus, är det samma person? Varför finns det olika religioner? Räcker det inte med en? 100 frågor om Gud och 200 svar är en liten katekes för vår tid!

Hur är verkligheten beskaffad? Vad är meningen med livet? Varför lider vi? Ellis Potter är internationellt känd föreläsare och före detta buddhistmunk. I denna korta och tankeväckande bok undersöker han tre stora världsåskådningar . tre teorier om verkligheten . för att se vilka svar de ger på våra eviga frågor.

30 dagar är en andaktsbok utifrån några viktiga personer inom den kinesiska husförsamlingsrörelsen. Under 30 dagar får man följa händelser ur deras liv i korta berättelser som berör, ställer frågor och utmanar.

Husförsamlingsrörelsen har blivit en missionsrörelse som sänt missionärer till mer än 20 länder i området mellan Kina och Jerusalem.

30 dagar är en andaktsbok där kristna kineser delar med sig av sina erfarenheter. Författaren Eugene Bach gör en reflektion över varje berättelse och lägger till ett stycke ur Bibeln.

Broder Yun, pastor Zhang Rongliang och ett 20-tal andra delar med sina av sina liv. Eugene Bach har tidigare skrivit böckerna Det blodröda korset, Gud är inte död - inte ens i Nordkorea och Kallelsen till Nordkorea