Inom dagens psykiatriska vård har ofta varje patient både i sluten och i öppen vård en särskild kontaktman. Kontaktmannen är den som tillbringar mest tid med patienten, vilket gör en nära relation möjlig. Boken tecknar bakgrund och förändring från den gamla skötarrollen, beskriver psykologiska sammanhang och visar på kontaktmannaskapets många möjligheter till en utvecklande förtrolighet.

Fackgranskare Eberhard Nyman. Översättning Claës Gripenberg.

Maskrosbarn är ensamma och modiga barn och de växer upp till modiga vuxna. De är kreativa och de förmår att till sist skapa sig ett värdigt liv. Men överlevnaden har ett pris. Ett maskrosbarn måste ofta använda "proteser" som kan kompensera skador från uppväxtåren. Att dansa med träben är att riskera att snubbla och att falla hårt.

Boken granskar de fördomar som finns kring maskrosbarnen och den hjälper oss att förstå vad som är verklighet och vad som blivit till myt i brist på kunskap. Ingående intervjuer och tester med en rad vuxna låter oss titta i facit och se hur deras "maskroskapacitet" hjälpte dem under uppväxtåren. Dikter, dagboksanteckningar, brev, drömmar - och mardrömmar - beskriver barnets förmåga till bearbetning med hjälp av fantasi, inre bilder, musik och ord, och den vuxna människans möjlighet att skapa sig en meningsfull tillvaro trots alla plågsamma minnen.

Kunskap om vad som hjälper barn att utvecklas till levnadskraftiga och kompetenta vuxna kan användas i förebyggande verksamhet likaväl som vid behandling och pedagogiska insatser. Så utgår t ex Socialstyrelsen i ett pågående projekt från de erfarenheter som samlats in under arbetet med denna bok.

Det onda, menar Safranski, är en nödvändig funktion av den mänskliga friheten. Genom friheten att välja, redan given oss av Gud i lustgården, har det onda följt människan. I boken får läsaren följa hur detta frihetens drama utvecklar sig genom historien och hos olika tänkare: religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga. I en värld utan transcendenta, metafysiska antaganden om gott och ont finns inga hinder för den totala ondskan, skriver han. Ondskan kommer i kölvattnet på infantiliseringen och trivialiseringen av människan. Pengars värde har trätt in istället för etisk värdighet, och vi tror oss kunna konsumera fram lycka. Vi försöker maximera friheten och utmanar faran, men glömmer lätt bort priset. Utan högre värden blir människan ansvarslös, och hennes våldbenägenhet släpps fri då kulturen inte längre lyckas civilisera.

Översättning Joachim Retzlaff

Händelserna i nuets Ålsvarta växlas med återblickar till det förflutna som format Italienaren. En uppväxt under vilken hans mor, Anna, skämdes för hans läshuvud och fruktade att han skulle lämna gården. Men Italienaren stretade på: med skogsavverkning, lantbruk och verkstadsarbete. Och han blev kvar på Sveddet. Som äldsta son har Peter alltså mycket att leva upp till. Han måste ta över fast han egentligen vill bli journalist.

Sven Olov Karlssons debutroman Italienaren handlar om hur man kan stå med en fot på gårdsplanen och den andra i stan. Och om hur svårt det kan vara att säga att man älskar sin far. Det är en landsbygdsroman med ett alldeles eget temperament och ett fint personporträtt av en man som genom sin outtröttlighet blev en stöttepelare för många. Ända till det oundvikliga slutet då rymdvarelserna, Tubanerna, slutligen gör anspråk på hans själ.

Donald Altman skriver om glädjen i att ge och ta emot mat, konsten att fasta med måttlighet och om skälen till att de religiösa traditionerna rekommenderar viss mat och förbjuder annan. I världens alla religioner har maten en rik andlig innebörd, buddhisterna betonar exempelvis vikten av att äta med måtta. I kristen tradition ses måltiden som ett tillfälle att stärka gemenskapen. Kunskapen om religiösa och kulturella sedvänjor kan användas för att skapa våra egna ritualer kring måltiderna. Vi kan t ex inspireras av en japansk teceremoni för att uppleva harmoni vid middagsbordet.

Mat kan användas på en rad negativa sätt: för att fylla ett tomrum, lindra frustration och ensamhet eller bekämpa leda. Tröstätandet är ett välkänt fenomen. Altman avslutar varje kapitel med ett antal övningar avsedda att vägleda alla, oavsett religiös övertygelse, till matens yttersta syfte: kroppens och själens välbefinnande. Ett medvetet förhållningssätt till mat hjälper oss att tygla negativa begär, befria oss från ohälsosamma matvanor och ge oss en god hälsa.

Översättning Eva Trägådh