Tvivel växer på oväntade ställen : men det gör tron också

Jag har ägnat livet åt att studera och tänka på och läsa och undervisa om Gud. Jag växte upp i kyrkan. Jag gick på ett kristet college och sedan på ett teologiskt seminarium. Jag har vandrat den smala vägen. Och jag tvivlar. När jag dör, om allt då visar sig vara sant om änglarna sjunger, döden är besegrad, vi kallas att inställa oss i himlen och jag står där då kommer en del av mig att bli förvånad. Där ser man! Det var sant alltihop ändå. Jag hade mina tvivel. Går det för sig att vi ställer frågor och prövar invändningar och undrar med hög röst? Går det för sig att vi inte låtsas att alla delas in i två läger: de som tvivlar och de som inte gör det? Är det möjligt kanske till och med förnuftigt att tro mitt i tvivlet? För jag tror också. Jag har satsat allt. Och tron växer i likhet med tvivlet på oväntade ställen. Vad gör tvivlet med oss som människor? John Ortberg skriver utmanande, tröstande och inspirerande om hur uppriktighet inför livets svåraste frågor kan vidga vår förståelse och kunskap och leda oss in i en mer tillitsfull och ärligare relation med Gud.