Måndag till Fredag 10.00 - 17.00
Lördag och söndag stängt
För avvikande öppettider se:
Öppettider
I den här boken – skriven på uppdrag av biskop Martin Modéus till Linköpings stifts präst- och diakonmöte 2017 – undersöker prästerna Emma Thorén och Thomas Stoor olika sätt att tänka kring skapelse och försoning – i luthersk tradition och andlighet, i den världsvida kyrkan och i dialog med andra.
Författarnas förhoppning är att boken ska bidra till en fördjupad reflektion och en ny medvetenhet om kyrkans och vårt ansvar som människor för den jord som är vårt gemensamma hem i universum
För Kristi skull sätter in de lutherska bekännelsetexterna i deras historiska sammanhang, visar vilka diskussioner som föranledde texterna, vad de innehåller och hur de preciserar evangelisk-luthersk trostolkning. Texterna framträder därmed både som historiska dokument – präglade av sin tids villkor, vilket inte minst innebar en starkt polemisk situation – och som teologiska riktningsvisare som en kyrka som står i evangelisk-luthersk tradition i vår tid har att förhålla sig till.
För Kristi skull utgör Strängnäs stifts präst- och diakonmötesbok 2017.
Som reformator ställdes Luther inför uppgiften att skapa nytt på kyrkolivets olika områden: bibeltolkning, psalmdiktning, gudstjänstliv, kyrkomusik, undervisning. Hans initiativ har haft betydelse långt utöver hans egen tid, men man glömmer lätt bort att mycket av det som sker i kyrkolivet idag har sin utgångspunkt i hans verksamhet på 1500-talet.
Årsboken Svenskt Gudstjänstliv 2007 presenterar uppsatser som med utgångspunkt i Luthers verksamhet följer utvecklingen fram till idag. Här behandlas uppsatser kring liturgi, hymnologi, kateketik och musik.
Joel Halldorf är docent i kyrkohistoria och lektor vid Teologiska högskolan Stockholm. Han har skrivit en rad böcker, är medarbetare på Expressen Kultur och ledarskribent på tidningen Dagen.
Patrik Hagman är docent i politisk teologi vid Åbo Akademi, Finland, och författare. Han har bland annat skrivit böckerna Efter folkkyrkan, Om kristet motstånd och Söndagsskola för vuxna.
den här medryckande, lättillgängliga och lärorika introduktionen väcker Michael Reeves liv i reformationens färgstarka figurer. Han presenterar deras uppfattningar och visar hur djupt angelägna och personligt betydelsefulla reformationens tankar är i dag, femhundra år senare. Inkluderat är också ett tillägg om den svenska reformationen av Daniel Johansson, lektor på Församlingsfakulteten i Göteborg.
Läsaren ges goda insikter i meningen med den kristna tron och det kristna livet. Författarens språkliga revidering tillsammans med illustrationerna ger ett fräscht intryck. Lämplig för masspridning till konfirmander och ungdomsgrupper.
Graham Tomlin ger i sin bok en lättillgänglig introduktion till vem Martin Luther var och förklarar varför hans idéer fortfarande har betydelse för oss idag, 500 år efter att han spikade upp sina teser.
Lagom till Lutheråret 2017 kommer denna uppskattade bok ut i nyutgåva, med förord och studieplan av Sören Dalevi, Biskop i Karlstads Stift
. Graham Tomlin är knuten till den teologiska fakulteten i Oxford och undervisar i historisk teologi och kyrkohistoria vid Wycliff Hall
I Luther själv ligger tyngdpunkten på den mogne Luther, tyvärr ofta framställd som envis, grälsjuk och bitter. Låter man honom komma till tals själv i relationen till hustrun och barnen och nära vännen Melanchthon blir bilden en helt annan. Här framträder i bönen, själavården, predikan och katekesen en helt annan, lyhörd, mjuk och tolerant sida. I brev till hustrun framträder en värme och skämtsamhet som varar livet ut. Slående är balansen mellan den intellektuella och den känslomässiga sidan i Luthers tro.
I Luthersk kallelse diskuterar Cecilia Nahnfeldt, med samhällsteologi och feministisk teologi som ingång, lutherska tolkningar av kallelse i dialog med vardagsutmaningen livspussel. Med kallelse som tolkningsnyckel är det möjligt att se dessa skärningspunkter som konkreta situationer där människor kan mogna när livsfrågorna som ställs tas på allvar. Ett allvar som öppnar för handlingskraft och barmhärtighet.
I den här boken presenterar Mattias Lundberg de olika musikaliska sidor vi möter i Luthers författarskap, och utvecklar deras historiska betydelse intill vår egen tid ett halvt millenium senare. Bokens första del är en överblick av reformatorns teoretiska, filosofiska och teologiska musikvärld, till hans musikaliska preferenser och värderingar, samt av hans eget musicerande och komponerande. Bokens andra halva återger ett urval originaltexter som på olika sätt berör musik och illustrerar Luthers särpräglade och ofta fascinerande musiksyn. Många av texterna återges här för första gången i svensk översättning, med kommentarer, analyser och musikhistoriska anmärkningar.
Men Martin Luther har också betytt mycket personligen för många kristna i vårt land. Genom att sjunga hans sånger och läsa hans böcker formades generation efter generation. Lilla Katekesen var den mest spridda läroboken i kristen tro och genom postillor och andaktsböcker blev han själavårdare i många hem.
I Ord för dagen finns för varje dag under ett år en bibelvers med en kort utläggning ur Luthers skrifter. Andaktsboken har tryckts i många upplagar och hette tidigare "Manna för Guds barn". BV-Förlag gläds över att kunna ge ut den på nytt i reviderat språkdräkt.
Den 31 oktober 1517 spikade Martin Luther spikade upp de välkända 95 teserna på kyrkporten i Wittenberg. Det blev startskottet för reformationen som med tiden haft en mycket stor inverkan både på kyrkan och samhället, och som nu firar sitt uppmärksammade 500-årsjubileum. Men vad handlade reformationen om, och vad var dess kärna? I den här boken kommer Martin Luther själv till tals genom att tre av hans viktigaste texter är nyöversatta till modern svenska: Om en kristen människas frihet, Företal till Romarbrevet samt utdrag ur Stora Galaterbrevskommentaren . Under början av sitt liv hade Luther plågats av samvetskval eftersom han inte hade förstått skillnaden mellan lag och evangelium. Den katolska kyrkan, där Luther tjänade som präst och universitetslärare, hade under lång tid blandat ihop begreppen och alltmer kommit att betona rättfärdiggörelse genom gärningar. Efter en lång kamp och intensiva studier insåg Luther att Bibeln istället talade om rättfärdiggörelse genom tron, inte gärningar. Den viktiga nyupptäckten beskrev Luther så här: ”Jag blev helt och hållet född på nytt och hade gått in i själva paradiset genom portar som öppnats på vid gavel” Till sitt sista andetag var Luthers omistliga grundval Nåden allena, Tron allena och Skriften allena. Han visste att utan Guds nåd och hans frikännande dom för Kristi skull var han förlorad. Utöver Luthers egna texter med fokus på hans viktigaste teologiska bidrag, rättfärdiggörelse genom tron allena, innehåller boken också en utmärkt inledning om Martin Luthers liv samt ett avslutande kapitel om rättfärdiggörelse skrivna av redaktören, doc. Seth Erlandsson. Dessa texter utgör en förklarande ram runt Luthers texter och visar tydligt reformationens betydelse. Boken är en god och lättläst introduktion till Martin Luther och reformationen. Utöver Luthers egna texter med fokus på hans viktigaste teologiska bidrag, rättfärdiggörelse genom tron allena, innehåller boken också en utmärkt inledning om Martin Luthers liv samt ett avslutande kapitel om rättfärdiggörelse skrivna av redaktören, doc. Seth Erlandsson. Dessa texter utgör en förklarande ram runt Luthers texter och visar tydligt reformationens betydelse. Boken är en god och lättläst introduktion till Martin Luther och reformationen.
"Boken Rättfärdiggörelsen genom tron ger oss en inblick i några av de viktigaste sanningar som står att finna i den heliga Skrift. Martin Luthers egna texter utgör en påminnelse om att ett sant evangelium är ett budskap som befriar oss på djupet'". Olof Edsinger, teolog och författare
Framställningen vävs samman med Martin Luthers livsresa och samtid. Vad innebär begrepp som nåd och tro? Och hur kan vi förstå Bibeln och kyrkan?
Elisabeth Gerle är verksam som professor och etiker vid Svenska kyrkans forskningsenhet samt vid Uppsala universitet. Hon har tidigare publicerat bl.a. Luther som utmaning. Om frihet och ansvar (2008, red) Farlig förenkling. Om Religion och politik (2010) samt Mänskliga rättigheter för Guds skull (2006).
Teologen Tomas Nygren sätter ord på reformationens budskap i vår vardag. Att tänka lutherskt är därför inte bara om ytterligare en bok om Luther – Tillbaka till friheten – att tänka lutherskt i dag är skriven för att utforska, tolka och återigen tänka, likt Luther gjorde, på kyrkans och Kristi kallelse i vår egen tid.
Har evangelium något att bidra med till etikens innehåll? Kan kristen tro tillföra något särskilt till en politisk etik? I luthersk tradition görs ofta en skarp skillnad mellan lag och evangelium. Detta bidrar till en uddlös politisk etik som saknar resurser för samhällskritik.
I Tro, moral och uddlös politik undersöker Carl-Henric Grenholm hur etiken utformas hos Martin Luther och tre nutida lutherska teologer: Helmut Thielicke, Gustaf Wingren och Gilbert Meilaender. I sin kritik av dessa menar författaren att etiken bör förankras inte bara i skapelsetanken utan också i kristologin och eskatologin. Den självutgivande kärlek som uppenbaras i Kristus har betydelse också för den politiska etiken
I Svenska kyrkans konfirmandundervisning användes länge Lilla katekesen tillsammans med så kallade katekes utvecklingar. Fram till 1919 var Lilla katekesen påbjuden lärobok i den svenska folkskolan. Hundra år efter att katekesen togs bort vill vi lyfta fram denna skatt ur traditionens förråd. Den kate kesutveckling som antogs 1878 är utomordentligt värdefull också i vår tid. Språket är emellertid så ålderdomligt att det blir alltför svårt att förstå. Den kommer därför nu i en modern språkdräkt. I 1878 års katekesutveckling ingår inte mindre än 402 bibelcitat. Detta speglar att det i en evangelisk kyrka är av yttersta vikt att bekännelsen och läran är förankrade i Bibeln. Den språkliga moderniseringen av katekesutvecklingen har gjorts av prostarna TD Hakon Långström och Kjell Petersson.
"I ymnighet och ordrikedom och i stilens mästerlighet kan han endast jämföras med Shakespeare." Roland H. Bainton
Luther har ansetts vara ett geni på det religiösa planet, som återupptäckte evangeliet, och en hjälte på det personliga planet, som stod upp emot både påven (vilken kallade honom "ett vildsvin i Guds vingård") och kejsaren. Som författare var han sarkastisk, fyndig, djupsinnig och trösterik. I denna bok samlas några av hans viktigaste och bästa skrifter.
De 95 teserna (1517) är onekligen ett av världshistoriens mest kända och inflytelserika dokument. Reformationens oåterkalleliga startpunkt kom när Luther, genom att fastnagla sina teser på dörren till Slottskyrkan i Wittenberg, angrep kyrkans förmåga att slå mynt av människors tro.
Till den kristliga adeln av tysk nation (1520), som Luther inleder med orden: "tystnadens tid är förbi, och tiden att tala är kommen", och vari han uppmanar folket att "vakna upp, och frukta Gud mer än människor", skrevs inför riksdagen i Worms, där Luther skulle stå anklagad. Den handlar om uppdelningen mellan kyrka och stat och om hur den romerska kyrkan grovt missbrukade religionen för världslig makt, pengar och rättfärdigandet av ett syndigt leverne. Det är "några blad av världshistoriskt innehåll", som på en gång förbereder och förutsäger kommande utveckling. "Varje rad i denna geniala skrift bär vittnesbörd om, hur djupt genomtänkt, hur allvarligt och ärligt menad reformationens sak var. På ett gripande, hänfört språk väcker han den tyska nationen ur dess slummer och uppskakar den till eftertanke och självmedvetande. Med beundransvärt skarpsinne förstår Luther att blotta påvedömets brister." (Karl Pannier)
Om en kristen människas frihet (1520) har med rätta kallats "pärlan bland Luthers skrifter". Den lade grunden för protestantisk tro, och ingen text av Luther lämpar sig bättre för att i sammandrag ge hans religiösa totalåskådning och lära känna honom själv.
Försvarstalet vid riksdagen i Worms (1521) är inte bara ett retoriskt mästerverk. Historiker har beskrivit rättegången som födelsen av den moderna världen. Inför kejsaren och riksdagen i Worms "stämde dåtiden och framtiden möte".
Företal till Romarbrevet (1522) utgör den kanske bästa introduktionen till Luthers teologi. Hans omvändelse föregicks av studiet av Pauli brev, och då särskilt Romarbrevet. Orden "den rättfärdige skall leva av tro" gav honom försäkran att han var accepterad av Gud genom tron allena. Det skrevs under Luthers exil på slottet Wartburg, då han översatte Nya Testamentet till tyska. Företalet till Romarbrevet var mer utförligt än de andra och har genom åren haft en omfattande inflytelse.
Vår Gud är oss en väldig borg (1529), den protestantiska psalmen framför alla andra, skrev Luther både melodi och text till. Hans starka musikintresse gjorde ett stort avtryck i reformationsrörelsen. På medeltiden deltog församlingen nästan inte alls i sången. Luther förändrade detta så att han kan sägas vara den moderna kyrkosångens fader. Här realiserades "alla troendes prästerskap" i sin mest konkreta form.
Ett enkelt sätt att be (1535) skrevs efter önskemål från Luthers barberare, som ville ha en enkel vägledning för hur man bäst ber till Gud. Trots att han var en bönens man är detta brev ett av få verk av Luthers penna som har överlevt i ämnet.