Hennes nya bok, Allt jag inte vill tiga om, är en stark och tankeväckande bok om att vara kvinna och troende i dag. Ärligt och uppriktigt berättar Charlotte Rørth om sitt liv: om övergrepp, om att föda barn, vara mor, mista sin son och om att våga läsa Bibeln med egna ögon. Där upptäcker hon helt oväntat att själva kärnan i kristendomen ger henne ny styrka. Styrka till att leva ett liv med en rakare och starkare rygg.

Boken personliga berättelse tar upp de aktuella debatterna om kön och likavärde och vill väcka igenkänning och eftertanke hos läsarna oavsett kön.

Charlotte Rørth är journalist, föredragshållare, retreatledare samt författare till flera böcker. På svenska finns sedan tidigare Jag mötte Jesus bekännelser av en motvilligt troende (Polaris).

Jag skriver till dig som tror att livet är över på grund av fysisk eller psykisk smärta, men också för dig som är anhörig eller bara nyfiken på en själavårdares liv och vardag samt på mina tankar om själavård.

I boken blandas erfarenheter från glesbygder och biktrum, observationer från gudstjänster och församlingsliv, historiska och internationella utblickar, altarbord och själavårdsbord. Med hjälp av ecklesiologin som raster närmar sig författarna själavården som ett centrum i kyrkans liv. Det gör det möjligt att urskilja väsentliga aspekter av kyrkans identitet, likaväl som det vidgar och fördjupar förståelsen av själavård.

Boken kan tillföra kreativa perspektiv till den som studerar, praktiserar och reflekterar kring själavård, samtidigt som den också fungerar som en god introduktion till forskningsfältet själavård och ecklesiologi.

Jonas Ideström och Gunilla Löf-Edberg (red.). Övriga författare är: Sven-Erik Brodd, Sara Jacobsson Grip, Leif Nordenstorm, Mikael Lundmark, Cecilia Wadstein.

Hur ser dödens juridik ut: om dödsbo, bouppteckning och arvskifte. Vem måste informeras? Vad händer med kroppen? Vem tar hand om den och vad kan man lägga med i kistan? Vad ska du tänka på inför en begravning och hur ser traditionerna i våra vanligaste samfund ut?

I första hand beskrivs Svenska kyrkans och Equmeniakyrkans begravningsgudstjänster, men även andra kristna samfund tas upp. Tack vare att också andra religioner och traditioner benämns är boken aktuell oavsett vilken religion man tillhör eller oavsett om man är troende eller inte.

I Sverige har döden professionaliserats, många har aldrig sett någon avliden och när vi ställs inför döden lämnas vi ofta ensamma. Men även om vi lever på en plats långt från krig och hungerkatastrofer finns döden här och den kommer med många frågor. När begravningen över blir det ofta oändligt tyst. Vardagen är inte längre densamma.

Boken avslutas med tankar och känslor som följer med döden, samtidigt som livet går vidare.

Britta Hermansson finns till för att hennes storebror Sven är död. Han drunknade i ett dike en vårdag mindre än ett år innan hon föddes. Men det pratar de aldrig om där hemma. Fast sorgen finns där ändå, blir hennes första språk.

Sorgen över att leva istället för någon annan höll på suga ut all glädje ur Britta Hermanssons liv under många år. Men nu har hon bestämt sig för att ta sig vidare. Behöver hitta livet, glädjen och lusten att finnas. Kunna sätta ord på tystnaden och sorgen.

Parallellt med Brittas berättelse finns en annan, om de 37 personer som 1896 utvandrade från Brittas hemby Nås till Jerusalem för att möta Jesus Kristus på Oljeberget. De reste i riktning mot hoppet, men fick leva med sorgen över att lämna allt - en sorg som de inte heller pratade om.

De vi ville bli är en gripande berättelse om modet att sträcka sig vidare, hoppas på hoppet och våga tro. Det går att sörja det som inte blev, men också bearbeta det som har hänt och sedan möta det liv som blir. Sorgen är Britta Hermanssons första språk, men behöver inte bli det sista.

Britta Hermansson är pastor inom Equmeniakyrkan. Hon är en efterfrågad föredragshållare och driver den populära samtalspodcasten Brittas vardagsrum. På Libris har hon tidigare gett ut Yttre tryck och inre vila, Möten som berör samt Mogna vackert.

Runar Eldebo skriver om faderskap och meningen med livet, att hedra och kanske älska sin pappa, att förlora sin pappa, Gud som de faderlösas far och vad det innebär att själv vara pappa och bära faderskapet vidare.

Runar Eldebo är pastor, föreläsare och författare till flera böcker, bland annat Kristen i landet lagom, Tillbaka till Jesus och Den stora skillnad

Lars H Gustafsson bjuder in sina läsare att formulera frågorna om livets slut och om möjligt söka en del svar. Och han funderar på om och hur livet fortsätter är döden slutet eller en

Om författaren: Jag skulle varit född 1974 och hetat Johan. Men jag föddes 1975 och fick heta Ulrika, vilket kan betyda vargarnas härskarinna – kanske är det därför jag fascineras så av vargar? Och kor. Jag har alltid bott i Svedala, det är där jag bor och trivs, och bor nu i ett hus med make, två söner och en katt. Det lilla i livet fascinerar mig: koltrastens skymningssång, nyckelpigans sommarflykt, att se solstrålarna lysa genom trädets gröna lövverk. Jag har stor respekt för ordet, både det talade och det skrivna, och finner stort intresse i hur vi uttrycker oss både med röst och kropp. Jag är yogalärare och som yogalärare är jag väldigt omtyckt just för min röst; den grundar, tryggar och vaggar eleverna till ro. Boken "Det sitter en elefant på min rygg - en liten bok om sorg" skrev jag när sorgen efter pappa var som störst. Min vän Petra Vensryd har gjort illustrationerna och tillsammans vill vi försöka förklara den svåra och obegripliga döden på ett ljust och vackert sätt. Jag är också författare till boken "Lilla Yogaboken Jag är Jag är".

Avhandlingens huvudsyfte är att, genom analys av personliga dokument som dikter, brev och dagboksanteckningar, förstå Lina Sandells sorgebearbetning under de kommande åren. Antagandet för studien är att religiösa föreställningar och den nyevangeliska kulturen påverkar hennes bearbetning. Fokus ligger på att förstå Lina Sandells meningsgivande trosföreställningar och hur de eventuellt förändras, analysera hennes copingstrategier och dess konsekvenser för hennes upplevelse av kontroll, meningsskapande och självkänsla.
Även Lina Sandells religiösa anknytningsbeteenden, tankar och emotioner analyseras utifrån hur de påverkar sorgebearbetningen. Analysen visar bland annat att den nyevangeliska dogmatiken innehåller många anknytningstriggers för Lina Sandell och att hon endast tillfälligt kan erhålla emotionell reglering och uppleva trygghet under bearbetningen. Vidare visar analysen att hennes ouppfyllda förväntningar på glädje och tacksamhet direkt efter förlusterna av nära anhöriga leder till känslor av skam och misslyckande.

Sofie Walter är verksam som lärare vid institutionen för psykologi vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Hon har under flera år undervisat i psykologi och sexologi. Hennes huvudsakliga forskningsintresse är religiös sorgebearbetning och religiös anknytning

Författaren skriver tillgängligt om kön och teologi och om den kristna kyrkans ärende i vår tid. Bokens grundläggande budskap är att den kristna kyrkan har stora resurser i mötet med det som i boken kallas för omsorgens utmattning. Det handlar om en kris som hotar det som är basen i mänskligt liv, nämligen hur vi tar hand om varandra och den jord vi bebor. Men liksom omsorgen i samhället i stort underordnas i förhållande till sådant som betraktas som viktigare, mer statusfyllt och lönsamt, riskerar diakonin att marginaliseras inom kyrkan skriver Ninna Edgardh. Kristendomens glada budskap, evangeliet, omfattar hela människan och hela skapelsen. För att stå upp för det budskapet behöver kyrkan själv se och bejaka den skatt som diakonins kyrka utgör.

Köksbordet, parkbänken, altaret, runda bordet, soffbordet, skrivbordet och talarstolen - den kristna kyrkans tjänst för medmänniskan, diakonin, kan gestaltas i sju bord.

När det är som bäst slår sig människor med mycket olika bakgrunder ner vid dem och rör sig mellan dem.

På alla de sju borden ligger uppgiften att stödja, vägleda, inkludera och utmana.

Det gläder mig att det är så många olika gäster som kommit. De berättar både om nöden och om hjälpen. Jag gläder mig åt skaparkraften och livsmodet. Men det som gläder mig mest är att jag ser så många präglade av Jesu sårade hjärta. De har låtit nutidens nöd röra vid dem, kyrkans isolering, trons kris, livets kris, vår lilla makt i den stora nöden.
- ur Martin Lönnebos förord.

Kort om bokens författare:Henry Scott Hollan, 1847-1918. Präst i S:t Pauls Cathedral i mer än 25 år. Han var också en flitig författare, bland annat till många böcker om tro och tillit.

Flemming Kofod-Svendsen är präst i den danska kyrkan. Boken har sålt i tiotusentals exemplar på danska och presenteras här för första gången i svensk översättning.

Bokens varma ton gör den till en själavårdsbok för sörjande, och Mette Marklund berättar bland annat hur hon själv blev hjälpt av att i sorgearbetet efter sin mamma inreda ett sorgens tankehus. Ett inre rum där sorgen får plats, utan att breda ut sig över hela livsutrymmet. För när sorgen är övermäktig måste vi också finna andrum någonstans.Du fattas mig är en fin present till den sörjande och också till dem som finns runtom.

Ibland kan livets utmaningar bara bli för mycket. Hur ska man kunna orka fortsätta när botten är nådd och kraften tagit slut?
För dig kan det vara ekonomiska svårigheter, ett dåligt besked från läkaren, en olycka, eller att du fått skilsmässopappren serverade framför dig av din äkta hälft. Vad det än är, så förstår du att livet kommer att förändras dramatiskt. Och det ser inte ut att kunna bli till det bättre.

I boken Du kommer ta dig igenom guidar Max Lucado läsaren genom bibelns berättelse om Josef. Berövad sin identitet, kastad i en brunn och såld som slav; Josefs liv bestod av nederlag och utmaningar. Samtidigt som tiden gick verkade Gud genom hans omständigheter för att de så småningom skulle leda till både upprättelse och försoning. Så, även om du har svårt att se det nu, kommer du också att ta dig igenom.

Författaren Göran Gyllenswärd har mött sörjande i hela sitt yrkesverksamma liv och vet hur sorgens olika uttryck kan se ut. Det finns också många lite tyngre böcker om detta. Men här har han skrivit en lättillgänglig, informativ och uppmuntrande bok som kan sättas i händerna på både människor som drabbats av förlust men även på dem som vill veta mer omförlust och bearbetning. I boken finns också en rad citat och andra korta texter eller dikter om sorg.

Ur innehållet:
Olika sorts förluster
Sorgens olika ansikten
Olika sätt att hantera känslor Sorgen som kärlekens baksida
Kroppsliga reaktioner
Vänner och stöd
En beskrivning av sorgens förlopp
Sorg i återvändsgränd
Det viktiga sorgearbetet
Sorgens två universum: förr och nu
Livet på andra sidan bron.

Göran Gyllenswärd är leg. psykolog och leg. psykoterapeut. Han driver idag egen verksamhet men har tidigare arbetat många år på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris, och startade där projektet Barn i sorg. Han har också varit verksamhetschef på Mottagningen för sörjande i Stockholm och har skrivit ett flertal böcker om sorg och sorgbearbetning.

Texterna i boken är skrivna av Gösta Karf (privatterapeut), Liselotte Johansson Andersson (pastor, författare och själavårdare), Gillis Edman (begravningsentreprenör), Inger Bengtsson (diakon), KG Hammar (ärkebiskop emeritus), Roger Samuelsson (sjukhuspastor) samt Kerstin Hesslefors Persson (präst, poet och författare).
Längst bak finns sidor där den sörjande kan skriva ner sin egen berättelse om den sorg som drabbat.Boken kan också vara ett underlag för den som leder Leva vidare-grupper.

Ett sorgkantat mirakel är en utsträckt hand till dig som drömde om Italien men hamnade i Holland. Berättelsen vill förmedla att vi visst kan vara glada och tacksamma samtidigt som vi sörjer och är besvikna. För sorg är inget vi går vidare ifrån. Sorg går vi vidare med.

Ett sorgkantat mirakel är en fristående uppföljare på Linn Maria Wågbergs debut Himlen måste sakna en ängel som har sålts i cirka 10 000 exemplar(Norstedts).

Röster om Evangelium för troll:

"Denna gång har han på ett genialiskt sätt låtit ett inre troll möta en inre idealist i en dialog om den verklighet som råder efter flyktinghösten 2015. Det är så skickligt gjort att texten måste avnjutas i korta stycken då den också kräver att läsaren tänker efter: Var står jag?" Ulf B Andersson, Amnesty Press 4/2016

"en själavårdsbok för idealister", Lisbeth Carlsson

I Förluster: om sorg och livsomställning ger psykologen Barbro Lennéer Axelson kunskap om hur man kan hjälpa vid den typ av förluster som ingår i de flesta människors liv skilsmässor, dödsfall och förlust av hälsa och livskvalitet vid olika typer av sjukdomar.

I boken står individers och familjers vardagskatastrofer i centrum. Författaren beskriver detaljerat de olika känslor som kan uppstå i...

Ger då begravningsgudstjänsten förutsättningar för ett konstruktivt möte mellan människors behov i sorgesituationen och kyrkans budskap om död och uppståndelse?

I »Gå vi till paradis med sång» undersöks möjligheterna för människor att genom begravningsgudstjänsten få hjälp med att i sorgen vända sig från tankar på död till tankar på liv och hopp. Avhandlingen bygger på ett material från drygt 2200 begravningsgudstjänster i Svenska kyrkan. I studien fokuseras särskilt på psalmernas funktion: blir psalm, sång och annan musik en integrerad del av gudstjänsten eller något vid sidan av? I vad mån kan olika delar i begravningsgudstjänsten stå i konflikt respektive samspela med varandra?

Vad gör jag, vad gör du, vad gör vi? Vad kallar Gud människan till - som enskilda, som kyrka, som mänsklighet?

Bokens författare Andreas Holmberg, biskop i Stockholms stift, ställer utmanande frågor och söker efter svar. Livfullt beskriver han sju nyckar som kan hjälpa oss att hitta nya förhållningssätt för att leva mer hållbart. De sju avsnitten är:

• Ta skuld, sorg och vrede på allvar • Väck förundran och fascination • Odla tacksamhet och förnöjsamhet • Återupptäck och återerövra "vi" • Bli älskad och älska • Måla nya bilder av det goda livet • Vila

Det är sju nyckar för människans skull, för medvarelsers skull, ja för hela skapelsens skull. Boken är född ur hopp och trotsig glädje och kommer ur övertygelsen att förändring är möjlig.

Boken Gud såg att det var gott - Att vara människa och kyrka i klimatnödens tid är skriven till alla med engagemang för vår planet. Den passar bra både för enskild läsning men också för samtal i grupp, t ex ett arbetslag.

Illustratören Lena Sjöberg har gjort bilderna i boken.

I den här boken tar författaren, Patrik Skogsberg, upp vad Bibeln säger om diakoni och visar också på de diakonala utmaningar vi har i vårt samhälle.
Författaren vill även ge praktiska råd vad kyrkan kan göra för att möta de sociala utmaningar som finns idag.

Boken är en sammanställning av de häften som Hela Människan i Småland har gett ut under de senaste åren.

Bokens tio kapitel tar upp tio olika frågeställningar, som exempelvis
•Varför händer detta mig?
•Vad gör jag med min sorg?
•Finns det hopp för mig?
•Vad gör jag med min känsla av tomhet?
•Var finner hjälparna hjälp?
Även om Preben Kok och Bjarne Lenau Henriksen har en gemensam utgångspunkt har de ofta helt olika infallsvinklar och arbetssätt.
I sina samtal har de granskat sina egna bakgrunder och bevekelsegrunder. Gång på gång balanserar de längst ute på kanten, dit vi andra knappt törs gå.

Både den som behöver hjälp och den som har till uppgift att hjälpa kan få nya perspektiv på svåra frågor

.

Om författaren
Max Lucado har i över trettio år inspirerat och uppmuntrat mer än 125 miljoner läsare runt om i världen. Han är pastor i Oak Hills Church i San Antonio, Texas.

- Jag orkar inte en dag till! Hur ska det gå med allt? Hur ska det gå?

Jag svarade inte, och hon fortsatte:

- Men jag måste, jag bara måste klara det, det finns ju ingen annan som kan göra det.

Lars Björklund mötte i sitt arbete som sjukhuspräst inte bara sjuka människor -- alla de som finns runt den som är sjuk, eller bara gammal, är också i en utsatt situation. Under de senaste åren har han träffat ännu fler av dem vid föreläsningsdagar för anhörigvårdare.

Hur ska jag orka? är en bok skriven för alla anhörigvårdare men också för dem som möter familjer och ensamma människor i vård och omsorg. Vad gör man när ansvar för, beroende av och kärlek till en annan människa blir en alldeles för tung börda?

Ensamma klarar vi inte så mycket. Vi behöver varandra, och vi behöver hitta praktiska lösningar som kan hjälpa oss med det som blivit vårt ansvar. Men vi behöver också hitta ord och tankar för det svåra.

Lars Björklund mötte i sitt arbete som sjukhuspräst inte bara sjuka människor -- alla de som finns runt den som är sjuk, eller bara gammal, är också i en utsatt situation.
Under de senaste åren har han träffat ännu fler av dem vid föreläsningsdagar för anhörigvårdare. Hur ska jag orka? är en bok skriven för alla anhörigvårdare men också för dem som möter familjer och ensamma människor i vård och omsorg. Vad gör man när ansvar för, beroende av och kärlek till en annan människa blir en alldeles för tung börda?
"Ensamma klarar vi inte så mycket. Vi behöver varandra, och vi behöver hitta praktiska lösningar som kan hjälpa oss med det som blivit vårt ansvar. Men vi behöver också hitta ord och tankar för det svåra." - ur bokens förord Ung, frisk och lycklig - då är det ingen match att lova att älska varandra i nöd och lust. Men hur orkar man den dag den andre är sjuk och hjälplös, behöver passning dygnet runt och ens egen frihet obefintlig?

Lars Bjöklund intervjuas i Svenska DagbladetLars Björklund har skrivit en varm och inkännande bok om vad det är att vara anhörig och var gränserna till det möjliga går. CorrenEtt stort antal konkreta exempel och en välskriven text förmedlar en stark närvaro från författarens sida som gör att boken berör läsaren på ett bra och närgående sätt. Björn Nilsson Bibliotekstjänst

Lätt reviderad nyutgåva av vår uppskattade antologi I den mörkaste dal. Nu klammerhäftad och med ett mycket lågt pris för den som vill köpa in och ge bort till sörjande.

I glädje och sorg är en bok för präster och pastorer som vill fördjupa sin reflektion över vad det innebär att predika vid vigslar och begravningar. Vad är i dessa sammanhang »det goda talet», och hur kan det utformas?
För sina slutsatser bygger författaren på egen och andras forskning och på sin egen erfarenhet som präst i Svenska kyrkan.Genomgående pekar boken på prästens uppgift att i den givna situationen formulera tolkningar av kristen tro som innebär ett erbjudande till åhörarna om en möjlig livstydning.
På denna möjlighet kan åhörarna i sin tur, om de finner den trovärdig, bygga vidare med egna livstydningar. Det är först när tydningen tas emot och integreras i den lyssnandes liv som den får en konkret funktion.

Att leva nära döden kan föra människor närmare varandra, när man låter tårarna och de viktiga samtalen vara med. I min pappas himmel kan ge tröst när livet är svårt.

Anna Wilén och Olga Magnusson låter texter och bilder vävas in i varandra till en helhet där det ena förstärker det andra.

– Jag behöver någon som kan höra det här utan att börja gråta. Någon som kan gå vidare härifrån sedan, utan att jag ska behöva känna att jag förstört hans dag med det jag säger. Klarar du det?

Som själavårdare i sjukhuskyrkan möter man det allra svåraste. Vem är jag i det mötet och vad händer med mig? Vad är mitt uppdrag? Vad är inte mitt uppdrag? Vem är jag när inget längre finns att göra? Frågorna är många, och det är inte lätt att hitta utrymme för reflektion och samtal i det vardagsarbete som hela tiden pågår.

Kerstin Dillmar och Lars Björklund samlade en ekumenisk grupp av medarbetare från sjukhuskyrkan för att fördjupa och under några dagar utvidga tankegångar om själavård, samtal och möten med människor i sorg och kris. Med början i det samtalet skrevs den här boken. Identitet och uppdrag vänder sig till dem som arbetar med själavård inom institutioner och församlingar men har också mycket att tillföra dem som har ett intresse av människor. Kerstin Dillmar är sjukhuspräst på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Lars Björklund är kaplan på Sigtunastiftelsen

Tillhörande kuvert, art.nr. 54184

Tillhörande kuvert, art.nr. 54184

Tillhörande kuvert, art.nr. 54196

Annika Borg är känd från radions "Tankar för dagen" och "Veckans coach" och har en egen frågespalt i tidningen amelia. Hennes förra bok Det är ingen fara, du är människa fann en stor publik.

Boken är skriven av en psykolog och en kurator och är gjord för att passa barn och unga i olika åldrar. Du kan läsa och skriva i den ensam eller tillsammans med någon du tycker om. Boken är gjord för att göra det lite lättare att prata om de svåra och viktiga ämnena.

Dödsviktigt är till dig som står bredvid och inte vet vad du ska göra. Du får tips om vad du kan säga och hjälp att förstå vad döden gör med dem som blir kvar.

Dödsviktigt är också till alla er andra som någon gång sagt orden "om jag dör". Varje år förlorar över 3000 barn i Sverige en förälder och de lär sig tidigt att vi inte lever för alltid. Döden är en del av livet, allas liv. Och den blir lättare att leva med om vi gör det tillsammans. Därför är det dödsviktigt att prata om döden.

"Det är en mycket, mycket bra bok. Jag känner igen precis allt."
Göran Gyllenswärd, leg psykolog och leg psykoterapeut med 20 års erfarenhet av barn och sorg.

Ann Heberlein, teologie doktor i etik, fick med sin förra bok Det var inte mitt fel om konsten att ta ansvar en stor publik. Hon har undervisat vid universitet, är en ofta engagerad föreläsare i etiska frågor och är också mycket verksam som debattör och skribent, bland annat i Sydsvenskan och Expressen.
Ann Heberlein lider sen tjugoårsåldern av den psykiska sjukdomen bipolär typ 2 som tidigare kallades manodepressivitet.

Som själavårdare kan vi bära samma frågor inom oss. Det finns tillfällen när vi känner oss tillfreds i mötet med konfidenten och nöjda med hur samtalet blev, medan vi andra gånger kan känna oss besvikna, trötta och frustrerade.

Kerstin Dillmar och Lars Björklund skriver om empatins utmaningar och gränser, om möten med sorg och frågor utan svar, om lyssnande och minne och om tro i en sekulariserad tid.

Kan du förstå mig? vänder sig till själavårdare och andra som i sitt uppdrag möter människor i svåra livssituationer, men den kan också läsas av alla som är intresserade av möten och samtal när livet krånglar eller gör ont.

Det är två sorger i en. Ingen talar om min son, ingen nämner hans namn, det är som att han aldrig har funnits. Så säger en mamma vars son tog sitt liv. Suicid som dödsorsak och trauma är inte jämförbart med andra dödsfall. En skillnad är att det ofta blir väldigt tyst runt människor som har mist en närstående i suicid eller själva försökt ta sitt liv. Tystnaden har flera orsaker. Rädsla är en...

Arvsskifte - orka fast man sörjer - auktionsfirmor - flyttstädning - komma ihåg att avsluta sociala medier - värdering av hemmets olika föremål - deklaration - komma överens om man är fler arvingar - hemligheter? - vad gör vi av farfars gamla vapen?

Att ta hand om ett dödsbo innebär en rad praktiska göromål. Susanne Lj Westergren har samlat det mesta man kan behöva fundera kring i den här boken. Tillsammans med en rad experter ger hon här råd och tips om vad man kan behöva tänka på.

Susanne Lj Westergren är frilansande medicinjournalist och webbredaktör på Göteborgs universitet. Hon har också själv avyttrat två större dödsbon.

Tänk om det är så att vi inte har fått uppleva villkorslös kärlek? I så fall är det tid att sörja. Vi vill helst inte inse att hela livet handlar om olika förluster och om smärta. Vi lever i en tid där mycket kretsar kring att leva i en illusion om odödlighet.

Ändå är denna boks envisa ärende att den djupa glädjen i livet kommer när vi vågar släppa taget om det som vi ändå inte kan kontrollera och överlämnar livet till Gud. Det behöver vi inte vänta med. Det kan vi göra redan nu. Vi behöver varken fly från det förflutna eller leva i rädsla för framtiden. Fastan och påskens berättelser om att gå från död till liv kan hjälpa oss.

Med en rad fascinerande berättelser om de sörjande kvinnorna som finns runt Jesus, visar Robert Eriksson hur vi kan våga gå framåt i livet. Om vi lär oss konsten att släppa taget kan vi finna vägen till att leva och inte bara överleva.

Robert Eriksson (född 1978) är författare, musiker och föreståndare i Betlehemskyrkan i Göteborg. Han har tidigare skrivit böckerna: I stället för balans sök Gud, Samma gamla nya jag, Nu är allt vi har, Hungrigt hjärta samt ett antal antologier.

Hur mår du och hur känns det att leva? Vad hoppas du på? Har livet en mening? Kan du värdesätta dig själv och känna inre frid? Existentiell hälsa handlar om vår motståndskraft i livets prövningar och svårigheter. Vi behöver nycklar till livskunskap och vishet för att bära lidande och se nya möjligheter. Idag vet vi att vårt sätt att tänka om livet påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Vi kan vara sjuka men ändå må ganska bra. Vi kan vara friska men ändå må dåligt.

Boken är en inbjudan till personliga samtal om existentiell hälsas viktigaste byggstenar: Inre frid och harmoni, hopp, andlig styrka, helhet, tillit, förundran, mening med livet och personlig tro.

Här möter vi Ardalan Shekarabis livsberättelse om vägen från gömd flykting till statsråd i det nya landet. Agneta Lagercrantz skriver om vägen från förgörande självkritik till självmedkänsla. Läkaren Peter Strang delar tankar om trons betydelse för patienter i dödens närhet. Övriga skribenter är Charlotta Grunewald, Sofia Camnerin, Bo Forsberg, Katarina Mårtenson Blom och Fredrik Lignell.

Som en tråd i boken löper ett förtroligt samtal om tillit, sårbarhet och andlig styrka mellan författarna Lisbeth Gustafsson och Kerstin Enlund. Låt dig inspireras, utmanas och utrustas för att själv föra samtalet vidare!

Lisbeth Gustafsson är journalist, författare och hedersdoktor i teologi vid Uppsala universitet.

Kerstin Enlund är tidigare förbundsrektor i Studieförbundet Bilda, diakon, beteendevetare och terapeut.

”Den här boken är en resa genom sorgens landskap, så som jag mött det i mitt eget liv och andras. Den ger inga enkla tips om hur man kan klara svåra upplevelser. Men den har ett budskap: Att vägen ut är vägen igenom. Och att den vägen finns. Att man blir människa igen, även om det inte alls känns så och även om man inte ser hur det ens skulle vara möjligt.

Sorg går över. Den gör faktiskt det. Men det kommer inte av sig självt och inte bara för att tiden går. Den nya framtiden ligger gömd i det vi kallar sorgearbetet. Lilla sorgeboken vill vara en hjälp i att göra det arbetet möjligt.

Lilla sorgebokens ärende är att läka – att läka för att kunna lämna. Sorg går över men inte bara för att tiden går. Den nya framtiden ligger gömd i sorgearbetet. Lilla sorgeboken vill vara en hjälp i att göra det arbetet möjligt.

I boken analyseras de kulturella förutsättningarna för själavård genom kapitel om stress, sekularisering och digitalisering. Samtidigt undersöker författarna vad olika själavårdstraditioner kan bidra med i mötet med dessa nutida utmaningar.

Genom sin unika kombination av vetenskaplig forskning och kyrklig erfarenhet bidrar boken till insikter som värnar det väsentliga i livet, och på så sätt bidrar till livshjälp. Det är en bok som inte bara är läsvärd för präster, pastorer, diakoner och själavårdare, utan för alla som är intresserade av det goda, vägledande samtalet.

Boken är den elfte volymen i Tro & Liv Skriftserie, som ges ut i samarbete mellan Enskilda Högskolan Stockholm, Equmeniakyrkan och dess medarbetare och Libris bokförlag.

Författare: Liselotte J Andersson, pastor och författare. Daniel Brattgård, sjukhuspräst och sakkunnig, statens medicinsk-etiska råd (1994 2012). MarieAnne Ekedahl, docent i religionspsykologi och pastor i Equmeniakyrkan. Maria Fässberg Norrhall, Pastor i Equmeniakyrkan och legitimerad läkare. Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap. Cecilia Melder, teol.dr i religionspsykologi och präst i Svenska kyrkan. Hans Nilsson, leg. psykoterapeut och pastor i Equmeniakyrkan. Larsåke W Persson, pastor i Equmeniakyrkan och diplomutbildad vid S:t Lukasstiftelsen. Anders Svensson, pastor i Equmeniakyrkan, har arbetat som sjukhuspastor samt själavårdare inom krimnalvården inom kriminalvården. Anneli Winell, teol.dr i religionssociologi och lektor vid Enskilda Högskolan Stockholm.

Göran Larssons son Isak väljer att avsluta sitt liv en aprildag 2004 strax innan han ska fylla 18 år. Katastrofen drabbar Göran och hans familj från ingenstans. Vad hjälper det att han är präst och psykoterapeut och har stått vid otaliga sjuksängar, dödsbäddar och olycksplatser? Nu tappar han fotfästet i tillvaron. ”Man blir människa igen”, säger en vän efter en tid. Men kan man egentligen bli människa igen när det ofattbara har hänt?

I bokens första del får vi följa Göran och hans fru Solveig den första tiden efter Isaks död och genom de skakiga sorgeår då de försöker komma tillbaka till livet.

Bokens avslutande delar har ett mer psykologiskt och själavårdande perspektiv, utifrån författarens egna och yrkesmässiga erfarenheter. Liten kris- och sorgeskola ger hjälp att orientera sig efter stora kriser: Läkevägar visar vad som kan lindra och läka i sorgearbetet så att man kan bli människa igen.

Denna lilla tröstebok ger svar på många frågor om hur du skakunna bli den sanna vän du så gärna önskar vara.

Mycket av detta är säkert sant. Vi var förberedda, vet precis hur man gör, ändå kan det tysta ropet finnas där: "Varför har du övergivit mig?"

Liselotte J Andersson, pastor och själavårdare, tillsammans med fotografen Tore Hagman, tar oss med på en resa i den självklara och oundvikliga sorgen när föräldrar dör. En sorg som ibland nästan inte räknas, det är ju så naturligt att en gammal människa dör. Men också den sorgen behöver sin tid. Den rymmer både ett slut och en början - en avstämning där vi i viss mån tar ut kursen för resten av vårt liv.

Runt den som mår dåligt finns kompisar som vill stötta, men kanske inte alltid vet hur. Då kan detta häfte vara till hjälp. Johanna Olander, leg. psykoterapeut och teol. kand., förklarar på ett enkelt sätt vad som kan orsaka psykisk ohälsa, hur man som kompis kan vara till hjälp, vad man inte ska göra och hur Gud och församlingen kan vara ett stöd i det svåra.

Häftet är lättläst och ger en mängd praktiska tips. Här finns också hänvisningar till webbsidor och telefonjourer dit man kan vända sig för att få mer hjälp.

Vår ovana vid att tänka om och att tala om det som är svårt gör att vi kan stå handfallna när en svår situation verkligen uppstår. Om vi på arbetsplatsen saknar beredskap och övning i att möta kriser blir situationen ännu svårare.

Den här boken vill vara ett stöd för dig att hantera en personlig kris, men den vill också hjälpa dig att kunna vara ett stöd för en medmänniska som drabbats av något svårt.

Boken tar upp konkreta frågor, exempelvis vad som händer vid ett dödsfall eller en svår olycka, både privat och på arbetsplatsen och hur man kan förbereda sig på det allra svåraste och trots allt gå vidare i livet.

Här finns också övningar i krishantering och checklistor för hur man kan agera. Det här är en bok för alla: både för dig som människa, arbetskamrat eller medmänniska, men också för dig som är chef eller personalansvarig på en arbetsplats.

Cecilia Wikström, har tjänstgjort som präst bland annat i Uppsala Domkyrka och varit riksdagsledamot och Europaparlamentariker. I dag är hon vd för Beijerstiftelsen och Anders Walls stiftelse samt är styrelseledamot i företag och organisationer.

"Det finns många böcker om smärtans biomedicinska natur, om den psykologiska dimensionen och om sociala aspekter", säger Rolf och Kristina Nordemar, "men få eller inga böcker som handlar om helheten och om mötet mellan läkare och patient eller mellan terapeut och patient. Vi vill göra ett försök att berätta om det fascinerande mötet mellan läkare eller terapeut och patient och om vad som kan ske under en process där smärtan tvingas på reträtt, inte besegras fullständigt men i många fall så mycket att livet blir värt att leva och ibland till och med mer värt än tidigare."

En bok för alla som möter långvarig smärta hos medmänniskor eller patienter.

De flesta som bara hört talas om demens har ingen aning om hur det verkligen blir när sjukdomen kommer. Att demens kan slå sönder en hel familj - men även förena de anhöriga i kampen för ett värdigt liv.

Den här boken är unik, så vitt känt finns ingen annan publikation där så många anhöriga kommer till tals och fritt berättar om sina och sin närståendes liv och vardag.

När demenssjukdomen slår sönder en hel familj

Ett långsamt farväl

När Alzheimer skapar kaos i en tonårings liv

Syskonens kamp för sin demenssjuka mamma

Det gäller att ta vara på den tid vi har kvar

Det här är några av rubrikerna i boken, där anhöriga berättar om hur de själva och deras demenssjuka partners liv gestaltat sig efter demensdiagnosen. Det är tunga berättelser om sorg och hårt slit för att klara vardagen.

Här medverkar även läkare och forskare inom demensområdet, liksom drottning Silvia, som berättar om hur hennes mors sjukdom gav upphov till att drottningen lade grunden för helt nya utbildningar inom demensområdet.

Anders Post har givit ut ett tiotal böcker - allt ifrån fakta till romaner och humorböcker hos förlagen Wahlström & Widstrand och Galago. Som frilansskribent har Anders Post, förutom medverkan i många dagstidningar, även skrivit humorprogram för tv/radio och varit krönikör i Svenska Dagbladet. Dessutom mångårig medarbetare i Demensförbundets tidning Demensforum.

De berättar om sina tankar och känslor efter en förälders död, om förtvivlan och hopp.

Har du också saknat sånger om sorg, för barn och unga? Sånger lämpade för begravning där man vill inkludera barn. Sånger för barnkören i allhelgonatid eller samlingar med skolan. Sånger som tillåter känslor av sorg, ilska och saknad eller sånger för sorgegrupp med barn och unga.

Man behöver inte vara en profet för att se och förstå att vi alla står inför stora prövningar meningslöshet, fler pandemier, misslyckanden i relationer och på jobbet, en skenande klimatkris, hopplöshet, krig, fattigdom, att förlora nära och kära, flykt och ond bråd död. Kanske är tiden inne för dig och mig att ställa om. I slutändan handlar det inte om någon enskild kärleksrelation, att vinna, samla ägodelar eller toppa karriären. Utan om hur mycket vi har vågat älska trots att vi en dag ska förlora allt det, om att finna tröst och dela den med varandra.

Hur kan du och jag finna tröst, hopp och livsmod idag? Denna bok ger tankar om tröst till alla oss som brottas med känslor av sorg, oro, tvivel. Det kan handla om allt från förlust av en relation, om identitet, oro för sin egen eller andras hälsa, att mista en närstående eller sitt jobb, och om livets allra största frågor. För dagens sociala kontrakt är svårt att bryta det är svårt att visa sig svag och skör. Och det är svårt att hantera andras smärta. Men med Olles praktiska teologi, baserad på värme, gemenskap, medkänsla och tröst blir det så mycket lättare att vara medmänniska och att både våga trösta och be om tröst.

Rädsla är en naturlig reaktion. Det är en viktig känsla som skärper vaksamheten i farliga lägen, men den kan också bli ett problem som hindrar oss i vardagen. Då är det viktigt att bemöta rädslan för att inte förstärka den ytterligare.

I boken reflekterar författarna över själavårdarens verktyg i detta rumsbyggande. Vad kan kubismen som konstform säga oss om vårt sätt att beskriva verkligheten? Hur påverkas vi när vi steg för steg erövrar ett språk för det som skett? Hur kan barn och vuxna gestalta det som det inte finns ord för?

När vi skapar rum för livet ser vi det existentiella skavet för vad det är – en frisk och adekvat reaktion på att något i livet behöver hanteras. Så får vi utrymme att läka sår och växa vidare som människor.