Bruno Liljefors (1860 1939) är en av våra riktigt folkkära konstnärer. Hans naturmåleri har alltid fascinerat genom sina tekniska kvaliteter men också sitt levande idéinnehåll. Liljefors dyrkade den explosiva kraften hos de djur han porträtterade men förmedlade också känslan av ständig utsatthet i en värld av faror.

Allan Ellenius lättillgängliga och genomlysande introduktion till Liljefors konstnärskap är utgiven i serien De stora mästarna ett samarbete med Nationalmuseum.

De övriga titlarna i serien De stora mästarna om konstnärerna Hill, Josephson och Zorn har fått ett fint mottagande av publik och recensenter. Natur och Kultur och Nationalmuseum har uppmärksammats för sin ambition att presentera god konst med hög reproduktionskvalitet till ett rimligt pris. Ulf Abels Ernst Josephson och Birgitta Sandströms Anders Zorn har dessutom varit huvudböcker i konstbokklubben Pablo.

Boken om Jenny Nyström sveper över nära 70 år av hennes konstnärskap och visar en palett av hennes olika uttrycksmedel.

Jenny Nyströms tidiga akademiska verk håller hög kvalitet så hög att hon fick guldmedalj, stipendium och fick ställa ut på Parissalongen 1884. Hon sällar sig inte till de andra konstnärerna som bejakade friluftsmåleriet och realismens genombrott utan hon gick sin egen väg och tjänade familjens uppehälle genom illustrationerna.

För många, både yngre och äldre är systrarna Jobs formgivning med spirande växter, smultron på strån, blåbär och hallon, en blandning av barndomsminnen och hemtam vardagsglädje. Längtan efter mjukare tilltal och bilder som ger associationer till ett annat klimat sommar och en värld utan terror är åter kusligt aktuella. Det är ingen tillfällighet att deras blommande mönster har blivit nyupptäckta klassiker kopplade till andra klassiker. Romanen Jerusalem av Selma Lagerlöf är i sin senaste utgåva för Bonniers Klassikerserie klädd med Gocken Jobs mönster Granatäpplen . Även de övriga Lagerlöf-romanerna har som ett tecken i tiden mönster fån Jobs produktion.

Systrarna Lisbet och Gocken Jobs utbildade sig till keramiker på Tekniska skolan i Stockholm och kom sedan att följas åt och arbeta sida vid sida i samma ateljé, men som två självständiga konstnärer. Totalt ritade systrarna cirka 100 mönster för textil metervara med blommande namn som Aurora (1956) av Lisbet Jobs eller Trollslända (1945), Ros och lilja (1946), Grantäpple (1961) och Rabarber (1968) av Gocken Jobs. Därtill kommer ett stort antal mönster för tavlor, schaletter, dukar, näsdukar, bonader och tabletter. Den konstnärliga kvarlåtenskapen (skisser, textilier, keramik, arkiv) efter Lisbet Jobs och Gocken Jobs finns sedan 2009 i Nationalmuseums arkiv.

Boken ger många aha-upplevelser, inte minst genom att presentera orättvist bortglömda eller förbisedda konstnärer, vid sidan av de allmänt kända. Den belyser den roll vänskapsförbindelser spelade mellan några av det tidiga 1900-talets stora konstnärer och kulturpersonligheter, och med nya infallsvinklar fördjupar den förståelsen av konstverk som avlockas nya innebörder.

Boken bygger delvis på tidigare outnyttjat arkivmaterial, då det gäller den äldre konsten, och på ateljébesök och intervjuer med de nu verksamma konstnärerna.

Ett par av dem har utövat större delen av sitt konstnärskap på andra håll men har rötter i Värmland, andra är inflyttade till landskapet. Många verkar fortfarande som konstnärer, varav ett par har blivit megakändisar.

Hans-Olof Boström, professor emeritus i konstvetenskap vid Karlstads universitet, tidigare verksam vid Uppsala universitet samt i många år som museiman (Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Bror Hjorths hus i Uppsala). Han har varit livligt engagerad i det värmländska konst- och kulturlivet, bl.a. som preses i Värmländska Akademien, styrelseledamot och vice ordförande i Rackstadmuseet, styrelseledamot i Värmlands konstförening, vice ordförande i Karlstads Humanistiska förening (numera hedersledamot) och styrelseledamot i Föreningen för Värmländsk kultur.

Hans omfattande och mångsidiga författarskap omfattar bland annat böckerna Sett. Essäer om 1800- och 1900-talskonst (1992), Bror Hjorth (1994), Det underbara skåpet. Philipp Hainhofer och Gustaf II Adolfs konstskåp i Uppsala (2001), Panofsky och ikonologin (2004) och Carl Larsson. Monumentalmålaren (2016). Värmländsk konst och arkitektur har han behandlat i böckerna Thor Fagerkvist (1984), Helgade rum. Kyrkor i Karlstads stift (2009) och Biskopsporträtt i Karlstads stift (2012). Han har också flitigt medverkat i dagspress och tidskrifter, bl.a. Upsala Nya Tidning, Svenska Dagbladet, Konsthistorisk tidskrift och Värmländsk kultur.

Dessa konstnärer finns med i boken:
Gustaf Fjaestad Christian Eriksson Otto Hesselbom Per Tellander Thor Fagerkvist Roland Dufström Jörgen Zetterquist Olle Zetterquist Kajsa Zetterquist Lena Cronqvist Ulla Magnusson Jutta Kübler Lars Lerin Karin Broos Marc Broos Bo Jonzon Kenneth Börjesson Joakim Johansson

Kyrkohistorikern Per Beskow berättar om hur viktig roll bild­ konsten spelar när religiösa föreställningar formas och han visar också att visionerna av Maria brukar ha sin bakgrund dels i traditio­nella folkliga kulter, dels i bildkonsten. Spåren leder tillbaka till det bysantinska riket och den framträdande roll som Maria intog där i liturgi, diktning och ikonmåleri.

Genom sin rikedom på bakgrundsmaterial ger boken fascinerande inblickar i äldre kristen tro och kult, till glädje för var och en som intresserar sig för konst, religion och folklore – och inte minst för Maria

Västsveriges bemålade takvalv är unika i sitt slag. När kyrkorna rustades upp i slutet av 1600-talet och under 1700-talet, byggdes trävalv över kyrkorummen, som gav fantastiska ytor som kunde prydas med oljemålningar. Takvalven kallades himlingar och det var precis vad de var. De pryddes oftast med moln och änglar, men även med bibliska historier och ofta även ett helvete som kon­trast till saligheten.

För första gången har samtliga bevarade tak i Göte­borgs stift dokumenterats, beskrivits och analyserats. Varje kyrka har fått ett uppslag i boken, vilket gör att den blir en överskådlig guidebok för den nyfikna kyrkotu­risten. Förutom kyrkobeskrivningarna finns inledande artiklar som sätter in takmålningarna i sitt sammanhang, skrivna av experter inom respektive område. Här finns också biografier över konstnärerna, som i de flesta fall tillhörde Göteborgs Stads Konst- och Målareämbete grundat 1702. Eftersom många takmålningar har varit övermålade och togs fram under 1900-talet finns i boken flera takmålningar som inte tidigare beskrivits i bokform.

Kajsa Nyström Rudling är konservator och antikvarie

Hans konstnärskap är idag väl spritt: ungefär 120 presenningsikoner hänger i kyrkorum och andra kyrkliga miljöer över hela Sverige. Fram till 2018 har han haft ett 70-tal utställningar.