I korta texter berättar författaren om förlusten av sin son som omkom i en klättringsolycka.Boken är en gåva till den som sörjer och till den som försöker trösta.

Larsmo kyrka byggdes år 1787. Kyrkobyggnaden i den öster­bottniska skärgården är en pärla. Bygget var en prestation av församlingsborna. Något väsentligt saknades ändå. Det skulle dröja mer än sextio år innan en altartavla fyllde den ram som sattes dit redan från början. Penningkistan var nämligen tom. Tystnaden talar, så också en tom tavelram.
Som kyrkoherde i Larsmo församling åren 1988–2003 kom jag ofta att reflektera över altartavlan och dess budskap, men också över hur det kunde ha känts att som församlingsbo år efter år möta en tom tavelram. Jag kom aldrig ifrån tanken att kanske det funnits en väggmålning där tidigare. Tavlan i dag omges ju av väggmålningar. Jag fick hjälp av kyrkvaktmästaren och församlingsrådets viceordförande att ta ner altartavlan. Och vad fann vi? Bara grånade bräder. I sextiotvå år hade försam­lingsborna i Larsmo alltså blivit påminda om att något saknades på grund av brist på ekonomiska medel. När altartavlan hade varit på plats i 150 år skrev jag en fiktiv berättelse som jag läste upp vid en församlingskväll. Den här texten, nu avsevärt kompletterad, baserar sig på den berättelsen. Jag har tagit mig konstnärlig frihet att låta den dag församlingen fick sin altartavla ge reflektioner över frågeställningar som tavlan och dess omgivande konstverk aktualiserar.

Berättelsen är alltså helt fiktiv men har en historisk ram. De historiska uppgifterna finns nämnda i slutet av boken. Några händelser från min egen tid i församlingen är också inbakade i berättelsen.

Jag ser boken som en andlig vägledning, en själavårdsbok som, trots att den handlar om en bestämd kyrkobyggnad, riktar sig till alla, oberoende av var man har sin kyrkbänk eller om man är helt utan

En vanlig morgon upphör ett liv. Kvar i det som en gång var självklar vardag står Linn och Mats. Kvar i ett liv som plötsligt är allt annat än självklart... Det är bara tidig morgon - är en varm bok om sorg, hopp och relationer. En bok om livets starka vilja till liv - trots allt

En bro över mörka vatten - nu i pocketformat Telefonen ringer mitt i natten hemma hos prästen Stig Jonsson. En reporter från Expressen börjar ställa frågor om någon olycka som hänt. Så småningom klarnar bilden: En buss med svenska skolbarn från Kista har några timmar tidigare kört in i en bergvägg i Norge och Stig Jonsson ställs inför sitt livs svåraste uppdrag, att som kyrkoherde hjälpa och trösta ett helt samhälle i sorg.När boken utkom 1990 var den en frukt av många års möten med människor i kris. I det ena fallet som själasörjare och präst och i det andra fallet som journalist. Boken, liksom TV-programmet 'Sorgen och glädjen i Kista', där vi samarbetade för första gången, nådde många människor och gav upphov till många diskussioner. Föga anade vi att boken skulle leva sitt eget liv genom åren och komma att läsas inte bara av enskilda människor utan även användas i studiecirklar och utbildning av räddningspersonal, poliser, sjukvårdare m.fl.När olyckan i Norge inträffade fanns det inte många krisgrupper i vårt land. Många stod lamslagna inför de svåra uppgifter som väntade. Andra växte med uppgiften. Idag ser beredskapen annorlunda ut, krisgrupper har växt upp över hela landet. Erfarenheterna från Kista, Estonia och diskotekbranden i Göteborg har givit djupa kunskaper för framtiden.Kan man rusta sig för att klara av en katastrof? Troligtvis inte, men kunskapen om andra människors reaktioner i liknande situationer kanske kan hjälpa oss på vägen. Om sådana situationer i våra egna liv berättar vi i slutet av boken.Fem upplagor har tryckts. När nu 'En bro över mörka vatten' ges ut i pocket är det vår förhoppning att den når ut i än vidare kretsar – och förhoppningsvis får bli till hjälp och stöd när det behövs.Februari 2005Annika Hagström och Stig Jonsson

Genom hela kyrkans historia har diakoni varit själva hjärtslaget i församlingen.
Varje gång Gud har rört vid människor, har det lett till att den diakonala kärleken har väckts till liv.

I den här boken tar författaren, Patrik Skogsberg, upp vad Bibeln säger om diakoni och visar också på de diakonala utmaningar vi har i vårt samhälle.
Författaren vill även ge praktiska råd vad kyrkan kan göra för att möta de sociala utmaningar som finns idag.

Boken är en sammanställning av de häften som Hela Människan i Småland har gett ut under de senaste åren.

Vi möttes i mitt samtalsrum. Hon beskrev hur hon tog hand om sin demenssjuke man dag efter dag. Hur hon hjälpte honom att klä på sig på morgonen, hjälpte honom att klara dagens alla bekymmer och hjälpte honom i säng på kvällen. Sedan suckade hon och sa med eftertryck: -- Jag orkar inte en dag till! Hur ska det gå med allt? Hur ska det gå? Jag svarade inte, och hon fortsatte: -- Men jag måste, jag bara måste klara det, det finns ju ingen annan som kan göra det.

Lars Björklund mötte i sitt arbete som sjukhuspräst inte bara sjuka människor -- alla de som finns runt den som är sjuk, eller bara gammal, är också i en utsatt situation.
Under de senaste åren har han träffat ännu fler av dem vid föreläsningsdagar för anhörigvårdare. Hur ska jag orka? är en bok skriven för alla anhörigvårdare men också för dem som möter familjer och ensamma människor i vård och omsorg. Vad gör man när ansvar för, beroende av och kärlek till en annan människa blir en alldeles för tung börda?
"Ensamma klarar vi inte så mycket. Vi behöver varandra, och vi behöver hitta praktiska lösningar som kan hjälpa oss med det som blivit vårt ansvar. Men vi behöver också hitta ord och tankar för det svåra." - ur bokens förord Ung, frisk och lycklig - då är det ingen match att lova att älska varandra i nöd och lust. Men hur orkar man den dag den andre är sjuk och hjälplös, behöver passning dygnet runt och ens egen frihet obefintlig?

Lars Bjöklund intervjuas i Svenska DagbladetLars Björklund har skrivit en varm och inkännande bok om vad det är att vara anhörig och var gränserna till det möjliga går. CorrenEtt stort antal konkreta exempel och en välskriven text förmedlar en stark närvaro från författarens sida som gör att boken berör läsaren på ett bra och närgående sätt. Björn Nilsson Bibliotekstjänst

Allt levande har en början och ett slut. Och en tid där emellan.Detta gäller människor, växter och djur.

Om man aldrig har mött någon som sett så börjar man dölja saker och ting också för sig själv. Det påstår Marianne Fredriksson i boken "Den som vandrar om natten" och Larsåke W Persson tar det som utgångspunkt för sin själavårdsbok om vad vi ska säga och vad vi ska förtiga i livet. Boken tillämpar god själavårdsundervisning. Här finns livsberättelsen, både egen och andras livserfarenhet. Här finns teologi, mötet med den kristna trons viktigaste källor - gudstjänsten och bibeln. Här finns också psykologi, goda teorier och modeller om vad det är att vara människa. Författaren skriver engagerat och insiktsfullt. Detta är en bok som berör. Genom att visa på olika positioner till sanning och lögn blir boken en praktisk vägledning i livet.

Känner du dig sårad? Gör själen ont? Har du svårt att bryta nega­tiva tanke- och beteendemönster? Sitter du fast i någon synd? Bär du på oförlåtelse och bitterhet? Oavsett hur dina behov­ ser ut finns det en väg framåt – en väg till upprättelse och helande, och denna bok kan bli ett bra redskap i den processen.

Birgitta Sjöström Aasa har stor erfarenhet av själavård och att hjälpa­­ människor på vägen till frihet, upprättelse och helande. I denna­ kärnfulla bok delar hon på ett begripligt sätt med sig av sina erfaren­heter och sin kunskap i ämnet. Kapitlen har följande rubriker:
• Vår bild av Gud
• Vår bild av oss själva
• Våra sår behöver Guds läkedom
• Våra synder behöver Guds förlåtelse
• Vår bundenhet behöver Guds frihet
• Vårt andliga betryck behöver Guds befrielse
• För den här världens skull

Denna bok är skriven för alla dem som är i behov av helande och upp­rättelse – oavsett var man befinner sig i processen – men också för dem som känner en kallelse att hjälpa andra.

Boken passar för enkild läsning men är också utmärkt att läsas i grupp. I slutet av varje kapitel finns frågor för eftertanke och en bön.

”Man blir glad, upplyft och stärkt i tron när man läser Birgitta Sjöström Aasas bok Upprättelse och helande. Hennes mångåriga erfarenhet av själavård och församlingsledarskap lyser igenom och präglar tankar och ordval. Boken präglas av en härlig och befriande balans mellan äkthet och erfarenheter, och samtidigt en så djup förankring i bibeltro och kristna trons grundläggande sanningar.” Stefan Swärd, församlingsplanterare i Stockholm, konsult inom näringslivet och fil dr i statskunskap

"Sorg berör de starkaste känslorna i vår existens – vanmakt, hopplöshet och förtvivlan. Sorgen har många ansikten och den tar tid. Vi måste ta hand om varandra! Se varandra! Älska varandra! Det är vad sorgen förmedlar. Den ber oss att mogna och inse de verkliga värdena i livet."
I sin bok om sorg och försoning leder oss prästen UllaBritt Berglund vid handen i det akuta sorgearbetet genom sorgens olika faser, hur man hanterar mötet med döden som barn, hur man klarar att fortsätta leva i ensamhet när man mist sin partner, hur man bearbetar den kollektiva sorgen då en grupp människor, en arbetsplats eller ett helt land drabbas.
UllaBritt beskriver också försoningens hemlighet och den kraft som sorgen kan förmedla då man lyckas vända den till något kreativt i möten människor emellan, i konsten och i ljuset – för vi vet ju alla: utan mörker inget ljus. UllaBritt Berglund har arbetat som präst i trettio år och har unika erfarenheter av sorgearbete och att möta människor i livets svå