Den enklaste glädje är en resa in i den förunderliga värld som vi kallar vardagen. Tomas Sjödin botaniserar bland det till synes välkända och återupptäcker ord som förnöjsamhet, förundran och förtröstan. Bland svalor och daggmaskar, barn och änglar, trädgårdsland och stjärnehav, gamla goda vänner och oväntade bekantskaper spårar han tillvarons innersta mening. Och under bråten finner han glädjens djupaste källor.

Om glädjens djupaste källor

Den enklaste glädjen är en resa in i den förunderliga värld vi kallar vardagen. Tomas Sjödin botaniserar bland det till synes välkända och återupptäcker ord som förnöjsamhet, förundran och förtröstan. Bland svalor och daggmaskar, barn och änglar, trädgårdsland och stjärnehav, gamla goda vänner och oväntade bekantskaper spårar han tillvarons innersta mening. Och under bråten finner han glädjens djupaste källor. I sin förra bok 'När träden avlövas...' skildrar han livet som förälder till barn med fortskridande hjärnsjukdomar. Den enklaste glädjen är inte en fortsättning, ändå ett försök till svar på alla de brev han fått: 'Många brev har varit svåra att läsa, ändå kan man säga att ett genomgående drag har varit glädjen.'

"Jag hade passerat femtio med god marginal, skrivit mer än tio böcker, hunnit vara församlingspastor i trettio år, fått tre barn och förlorat två av dem, sörjt och lärt mig leva med saknad innan jag insåg att själva poängen med att vara människa är att hitta sin plats. Den plats som nästan kan finnas var som helst i världen, men som gör att drömmar gradvis uppfylls, mening skapas och känslan av att finnas till för någon annan infinner sig."
Ur boken

Hur hittar man sin plats? Hur vet man att man hamnat rätt? Författaren Tomas Sjödin söker efter svaren och tar hjälp av en förebild och tvillingsjäl - han som också hette Tomas och kallades Tvivlaren.

Sjödin låter oss följa med på en högst personlig resa som börjar i barndomens Kramfors och tar oss till italienska Abruzzo, till Tiberias vid Gennesarets sjö, till Potsdam utanför Berlin och till indiska Kerala - i spåren efter den historiske Tomas som kastade loss för sitt livs kanske största äventyr.

Fram växer en hoppfull berättelse om tvivel och övertygelser, om rätten att ifrågasätta, om att resa i vindens riktning, om att gå fast man inte vågar, om att leta efter sitt livs "ja" och till slut hitta sin egen plats.

"Och med en dåres envishet förfäktar jag att den platsen finns för varje människa. För någon är vägen dit ett smärtsamt eller äventyrligt uppbrott, för någon annan att bara förbli där man är och vänta ut tiden."
Ur boken

Tomas Sjödin är pastor, föreläsare och författare. Han har skrivit ett tiotal böcker, senast Det är mycket man inte måste (med samlade krönikor från Göteborg-Posten) och bästsäljaren Det händer när du vilar. För många radiolyssnare har han också blivit en välkänd röst som återkommande värd för Sommar och Vinter i P1. Tomas bor i Säve utanför Göteborg tillsammans med sin fru Lotta

Om du vill göra en människa lycklig, ge henne då inga rikedomar, men ta några önskningar från henne, skrev Euripides. Att avstå, säga nej, sovra bland önskningarna är att ge rymd och växtplats för något större. Önskningarna är goda men när de kommer i flock är det klokt att vara lite sträng. Där några önskningar får möta ett vänligt nej strömmar inte sällan en oväntad glädje in. Det är mycket man inte måste, eller ens behöver...
ur boken

Hans krönikor är bland de mest lästa och delade i Göteborgs-Posten där han varit kolumnist sedan 1997. Boken innehåller 77 populära krönikor från de senaste åren.

Tomas Sjödin är pastor, föreläsare och författare. Han har skrivit ett tiotal böcker, senast den kritikerrosade Det händer när du vilar. Tomas är även en av de mest populära sommarvärdarna i Sommar i P1

En del drömmer om fler timmar på dygnet eller hoppas på oväntade luckor i kalendern. Många längtar efter vila.

Men vad är vila – mer än att inte arbeta? Tomas Sjödin tar oss med in i vilans värld och utforskar det mönster som går igen i allt från det där bortglömda namnet till den hållbara kärleken: Släpp det! Låt i stället livet komma till dig!

Det goda livet är inget man väljer, utan något man upptäcker, menar Tomas Sjödin. I Eftervärme funderar han kring vad som gör en människa betydelsefull i sin omgivning, vad som gör att värmen dröjer sig kvar när hon en gång är borta. Eftervärme är en tankebok och en färdkamrat för den som grunnar på frågor som: Vad betyder det att ta emot livet som ett lån? Hur uppfattar vi det som är vårt "ärende" i livet? Kan man närma sig sin ålderdom som man förbereder en efterlängtad, men kanske också svår, resa? Vad är ett livsverk? Det är aldrig för sent att våga språnget i livet, inte främst för sin egen skull, utan för dem man älskar.

Det goda livet är inget man väljer, utan något man upptäcker, menar Tomas Sjödin. I boken Eftervärme funderar han kring vad som gör en människa betydelsefull i sin omgivning, vad som gör att värmen dröjer sig kvar när hon en gång är borta.

Eftervärme är en tankebok och en färdkamrat för den som grunnar på frågor som: Vad betyder det att ta emot livet som ett lån? Hur uppfattar vi det som är vårt "ärende" i livet? Kan man närma sig sin ålderdom som man förbereder en efterlängtad, men kanske också svår, resa? Vad är ett livsverk? Det är aldrig för sent att våga språnget i livet, inte främst för sin egen skull, utan för dem man älskar.

En höstklar söndagsmorgon sneddar Tomas Sjödin över kanalbron i Haga i Göteborg. Klockorna i Hagakyrkans torn ringer som de gjort i långt mer än hundra år. Trots att Tomas rört sig i detta kvarter i mer än 25 år har han aldrig lagt märke till ringningen som han nu gjorde. Det är någonting i rytmen, den dova, tunga klangen som får honom att fundera: vad är det där som kan sägas vara "klangen av en människa", det som sjunger i själen? Ett brustet halleluja handlar på ett plan om kyrkklockor, på ett annat om sökandet efter en andlighet som inte bara fungerar i miljöer fyllda av psalmsång och bön, om sprickorna i tillvaron och det ljus som letar sig in genom dem. Men också om den välsignade onyttan och om att trivas i sitt eget sällskap. Boken finns även i hårdband och som ljudbok. Tomas Sjödin är pastor och föreläsare och bosatt utanför Göteborg. Han har skrivit krönikor i flera tidningar och producerat livsfrågeprogram för tv.

En höstklar söndagsmorgon sneddar Tomas Sjödin över kanalbron i Haga i Göteborg. Klockorna i Hagakyrkans torn ringer som de gjort i långt mer än hundra år. Trots att Tomas rört sig i detta kvarter i mer än 25 år har han aldrig lagt märke till ringningen som han nu gjorde. Det är någonting i rytmen, den dova, tunga klangen som får honom att fundera: vad är det där som kan sägas vara ”klangen av en människa”, det som sjunger i själen? Ett brustet halleluja handlar på ett plan om kyrkklockor, på ett annat om sökandet efter en andlighet som inte bara fungerar i miljöer fyllda av psalmsång och bön, om sprickorna i tillvaron och det ljus som letar sig in genom dem. Men också om den välsignade onyttan och om att trivas i sitt eget sällskap. Dölj

Tomas Sjödins bästsäljande Jag lutar åt Gud, nu i pocket. 85 livsnära krönikor, ursprungligen skrivna för Göteborgs-Posten, samlade i en bok som visar att de livsavgörande frågorna oftast finns i det lilla livet. Tomas Sjödin är pastor och en av Sveriges mest lästa kristna författare med böcker som Jag lutar åt Gud, Ett brustet halleluja, Eftervärme och När träden avlövas ser man längre från vårt kök. Han är också en uppskattad krönikör och en efterfrågad föreläsare. "... att läsa denna bok är som att sitta med en påse med sitt favoritgodis - det är hemskt svårt att sluta" Världen idag "Här finns utrymme både för det stora allvaret och den bottenlösa glädjen, för sorgen och för hoppet. Äntligen ett fräscht tilltal som kan finna en klangbotten både hos troende och tvivlare". Dagen

Lita på att det ljusnar är Tomas tredje bok med krönikor och samlar 71 texter om livet och att möta tillvarons mörker med hoppet om att vi omges av goda krafter, tankar, blickar och sammanhang. Boken riktar ljuset på de högst ordinära saker som omger oss och väcker tron på att vi själva kan få bli en plats av ljus, hopp och möjlighet för någon annan.

Storsäljare nu i pocket

Här delar Tomas Sjödin - på sitt personliga och ärliga sätt - med sig av sin egen spaning efter tecken, ofta små och till synes obetydliga, som hjälper honom och oss, så att vi kan orientera oss i en värld som kanske inte blev som vi hade tänkt oss. Detta är en stark och osminkad bok, en personlig brottningskamp där berättelser varvas med dag - och nattboksanteckningar och reflektioner om tillvarons stora och små under, men också om livets skuggsidor.
Som en röd tråd genom boken löper frågan: Är
det meningen att allt skall ha en mening?

Reservkraft kan ses som en uppföljare till Tomas Sjödins uppmärksammade bok "När träden avlövas ser man längre från vårt kök". I den skildrade han livet som förälder till barn med fortskridande hjärnsjukdomar. Då var pojkarna små och mycket var ännu oskrivet, men hur blev det? I Reservkraft varvas berättelser med dag- och nattboksanteckningar och reflektioner över livets stora och små under, men också över dess skuggsidor. Som en röd tråd genom boken löper frågan: är det meningen att allt skall ha en mening? Här delar Tomas Sjödin - på sitt personliga och ärliga sätt - med sig av sin egen spaning efter tecken, ofta små och till synes obetydliga, som hjälper honom och oss, så att vi kan orientera oss i en värld som kanske inte blev som vi hade tänkt oss. Detta är en stark och osminkad bok, en personlig brottningskamp.

Tomas Sjödins romandebut är en berättelse i gränslandet mellan verklighet och skröna om pastor Bengt Eriksson som en dag bestämmer sig för att lämna sin församlingsflock och återta kontrollen över sitt liv. Ballongfärder, väderobservationer och Ådalsförfattaren Birger Norman spelar viktiga roller i denna varma berättelse om vänskap, mod, uppbrott och överlevnad -- och om möjligheten att försonas med sitt eget liv. "... ett crescendo till romanslut som får mig att gråta. Kärlek, vad är det? Jag vet det nu. Slutet på den här historien, det är kärlek." Maria Küchen, Kyrkans tidning "Jag tycker boken var väldigt bra. Underfundig humor varvas med ett sunt allvar och de trovärdiga karaktärerna lämnar spår efter sig." Roger Bengtsson, IKON "... en välskriven berättelse som stannar kvar och som lämnar en god känsla." Nerikes Allehanda