Amineh kämpar hårt för tonårsflickors rätt att slippa våld, patriarkala strukturer och hedersförtryck, en kamp som hon har fått utföra i opposition mot ett oförstående svenskt samhälle men också i opposition med ledningen i sitt eget parti. Amineh, inte större än en kalasjnikov är en gripande och näst intill ofattbar historia om överlevnad, strid och kamp men också om möten, förståelse och kärlek.

Ordet "solidaritet" är ett märkligt ord, på samma gång älskat och föraktat. Det har gjort en lång resa sedan det tog plats i Napoleons berömda civillag. Det har befunnit sig på revolutionens barrikader och firats furstligt i salongerna i Paris, och Roms påvar har med välbehag tagit det i sin mun. Men det har också varit en trogen kamrat för fattiga arbetare och förföljda fackföreningar och en avskydd motståndare för många av världens stora.

I dag håller ordet åter på att komma i fokus, men meningarna om vad solidaritet innebär skiftar. Är det enbart en känsla av samhörighet eller ett starkt band som håller samman grupper, klasser eller hela samhällen? Kan solidaritet skiljas från välgörenhet? Kan man vara solidarisk med hela mänskligheten? Så lyder några av de frågor Sven-Eric Liedman ställer i Att se sig själv i andra (1999).

Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på albertbonniersforlag.se/pod

Många av oss är fostrade till osynlighet. Många av oss fick redan i barndomen lära sig att vi var halva människor. Här i ett främmande land har vårt värde ytterligare devalverats och vi har blivit det tredje könet: invandrarkvinnor. I vårt hemland var vi omgivna av grannar som log mot oss, som kände oss och som talade vårt språk. I vårt hemland var vi bara kvinnor men vi var också systrar, döttrar, släktingar. Vi var människor med namn, historia och familjeband."
Ur boken

En röst för de människor som ingen kan höra
Hon var en gång själv förtryckt, misshandlad och förminskad som människa - idag är Soheila Fors en stark röst för alla människor som kommer till Sverige för att få frihet, men som istället finner en starkare hederskultur med ensamhet, utsatthet och språklöshet som sällskap.

I sin första bok Kärleken blev mitt vapen skriver Soheila Fors om sin resa från uppväxten som kurdisk adelsflicka i ett priviligierat hem i Iran, till misshandlad småbarnsmamma i Sverige och hur hon slutligen reste sig ur förtrycket och bestämde sig för att hjälpa andra i samma situation.

Till hösten kommer boken Bakom varje fönster bor ett hjärta som handlar om kvinnorna och barnen som flyr till Sverige men som inte får samma demokratiska och mänskliga rättigheter som oss andra.

Soheila Fors ger sin röst åt tio olika röster, människor som hon har kommit i kontakt med genom sitt skyddade boende. Människor som inte får någon annan hjälp i vårt samhälle.

I Bullerbysyndromet reser journalisten Lars Berge kors och tvärs genom vårt avlånga land för att ta reda på vad som egentligen hände med den Bullerby som en gång såg sig som världsledande inom praktiskt taget allt. Var den kanske bara en dröm? Eller fanns den på riktigt? Vi möter Sveriges mest beundrade person, gänget bakom Sveriges nya logotyp och vi möter mannen som är övertygad om att den mest omskakande händelsen i landets historia har mörklagts av utländsk säkerhetstjänst.

Att historierna från många kvinnor i Kongo är brutala vet allt fler även utanför landets gränser. Men historierna slutar inte där.

Elva år efter journalisten Birger Thuresons intervjubok De glömda kvinnornas röst har han rest tillbaka och sökt upp dem igen för att höra vad som har hänt. Genom allt mörker glimmar det märkligt nog av hopp och framtidstro. Tack vare stöd och hjälp, inte minst från Panzisjukhuset och dess chefsläkare Denis Mukwege, som tog emot Nobels Fredspris 2018, kan kvinnorna berätta om att livet har gått vidare och blivit bättre.

I den här boken berättar kvinnor om vad de har utsatts för, men också om hur de har det i dag. Det är en bok som andas hopp. Birger Thureson skriver också om den svenska pingstmissionens historia i Kongo och ger en bakgrund till läget i landet.

När jag ser en kvinna resa sig efter att ha blivit utsatt för brutalt sexuellt våld då får jag kraft att arbeta vidare. Då känner jag att resultatet är värt mödan , säger Denis Mukwege.

Det går att göra något åt våldet. Det är därför jag har skrivit den här boken , säger Birger Thureson.

Sagt om De glömda kvinnornas röst: "På ett skickligt sätt väver han ihop enskilda kvinnoöden med den storpolitiska utvecklingen och hjälper läsaren att förstå det som händer idag." Ulf B Andersson i Amnesty Press 03/09

Där möter han kuvade människor under stor press från den muslimska omgivningen. Präster vars kyrkor bränts men som vägrar låta sig knäckas. Föräldrar som förlorat sina barn. Familjer utslängda ur sina egna hem. Invånare som känner sig som främlingar i sitt eget land och längtar bort. Och dessutom en rad välmenande västerlänningar, som med lika delar dåligt samvete över kolonialtidens brott och stora förhoppningar om arabiska vårkänslor, förnekar alla problem.

I De sista kristna berättar Klaus Wivel historien om vår tids paria, de kristna i Mellanöstern. Där innebär en tilltagande islamism, gamla stridigheter, religiösa oenigheter, territoriala konflikter och ständig misstro att hundratusentals människor under de senaste årtiondena har blivit förtryckta, trakasserade, förföljda och fördrivna. De sista kristna är deras berättelse.

I översättning av Melinda Hoelstad.

"Berörande, gripande, skrämmande" – Svenska Dagbladet
Klaus Wivel (f 1971) är Mellanösternkännare, tidigare litteraturredaktör, författare och Weekendavisens USA-korrespondent. I översättning av Melinda Hoelstad.

Augustnominerad 2012! Årets svenska fackbok.

Juryns motivering: Martin Gelins reportagebok om den amerikanska högern ger kunskap om det som många svenskar har svårt att förstå: Hur kan så många amerikaner attraheras av den kristna högern, Tea Party-rörelsen, abortmotståndet etcetera? Gelin speglar frågans komplexitet efter imponerande research och en mängd intervjuer. Han gör det på ett rappt och...

När klimatfrågan behandlas i böcker, media och av politiker landar det inte sällan i undergångsscenarier och domedagsprofetior. Folk slutar tänka nytt innan de ens hunnit börja.

I Den nya gröna vågen berättar en av vår tids mest beundrade och respekterade politiker om motsatsen. Resultatet har blivit en inspirerande bok om lösningar och befintliga goda exempel. Maria menar att de goda gröna exemplen finns överallt runt om oss om vi bara tittar efter. En och en kanske det inte verkar så märkvärdigt, men samlat blir det överväldigandeDet är också en bok om hur Maria hittade sitt eget engagemang under tonåren, vad som väckte ilskan och vad som fortfarande får henne att arbeta vidare. Och om hur det känns när man inser att det inte alltid är så lätt att leva som man lär.

Anne Louise startar ett företag och börjar importera flätade väskor, tillverkade av kvinnorna. Hon har ett krav: allt ska ske på affärsmässig grund – både för kvinnorna i Gombolo och för henne själv. Hennes idé håller, verksamheten växer. Anne Louise driver inte traditionell biståndsverksamhet, hon ingjuter hopp, bygger växthus, borrar brunnar och anlägger papayaodlingar.

Idag finns 30 000 papayaträd i Gombolo, två brunnar som förser 15 000 människor med vatten, flera barnavårdscentraler och 300 kvinnor som arbetar med väskproduktion. Du behöver inte förändra världen, men du kan är en inspirerande berättelse om socialt entreprenörskap, att våga gå sin egen väg och glädjen i att leva ett utgivande liv

Bokens redaktörer är Mikael Malmaeus och Robert Österbergh. Övriga medverkande är Saamah Abdallah, John Fullerton, Gloria Gallardo, Thomas Hahn, Karen Jeffrey, Astrid Kander, Jutta Kill, Markus Larsson, Oksana Mont, Michael Renner, James Robertson, Fred Saunders och Walter Stahel.

När Joshua Key, en helt vanlig soldat i den amerikanska armén, på sin första permission från kriget i Irak är hemma hos sin familj i USA bestämmer han sig för att desertera. I stället för att återvända till Irak flyr han med sin gravida hustru och de tre sönerna till den relativa tryggheten i Kanada.

Beslutet att desertera bygger inte på vare sig lättja eller feghet, utan är ett strikt moraliskt ställningstagande – mot ett krig som inletts på felaktiga grunder och lösa antaganden; mot ett krig där den irakiska civilbefolkningen drabbas hårdast av alla och där de verkliga terroristerna visar sig vara de amerikanska soldaterna. Det är också en protest mot hela den amerikanska krigsmakten som med falska löften lurar fattiga unga män och kvinnor att ta värvning.

En desertörs bekännelse är en skakande berättelse om ett krig som alltjämt pågår med oförminskad intensitet; ett krig där den enda kvarvarande militära stormakten agerar världspolis utan respekt för vedertagna internationella konventioner.

Bland oss svenskar tror bara åtta procent att våra barn kommer att få det bättre än vi själva. En viktig orsak till pessimismen är fruktan för att växthuseffekten gradvis leder till världens undergång. Men vad säger forskarna egentligen? Hur har människan klarat liknande förändringar i det förflutna? Vilka nya, miljövänliga tekniker står för dörren? I Farväl till världsundergången ger Stefan Fölster ett helt nytt perspektiv på klimatfrågan. Samtidigt som han betonar människans unika anpassningsförmåga och hur naturen tidigare har hanterat ännu större omställningar, pekar han på den snabba utvecklingen av nya tekniska lösningar som kan bli mindre kostsamma än många tror. Men felaktiga och ineffektiva åtgärder kan bli ödesdigra, och det gäller att välja pragmatiska handlingsalternativ. Nittiotvå procent av svenskarna kanske har fel inställning. Varför skulle inte våra barn få det bättre?

Tio skribenter med varierad bakgrund . teologer, journalister och stats­vetare . belyser olika aspekter av jämställd­heten i kyrkan och skapar en intressant bild av en fråga som är ständigt aktuell. Dessutom bidrar två illustratörer med tänkvärda serier och illustrationer.Boken kan läsas av alla som är intresserade av frågeställningarna.
Förhoppningsvis kan den skapa funderingar och peka på de problem som finns, men också visa att kyrkan faktiskt är mer feministisk än vad många tror.I samarbete med Bilda har Lina Mattebo tagit fram samtalsfrågor till varje kapitel som kan laddas ner gratis på Bildas webbsida.

Fred är vägen till fred är en bibelförankrad tankebok för alla som månar om sitt inre, sina relationer och närheten till Gud.

Kan religioner vara en självklar och positiv kraft i det offentliga rummet? Idag märks en tilltagande religionskritik utifrån samhällets ökande sekularisering och internationella konflikter.

Livsåskådning uppfattas höra till det privata och religion ses som grogrund för konflikt. Men tvärtemot gängse generaliseringar kring våld, konflikt och religion ser många religiösa själva på varandras olikheter med respekt – strävan efter rättvis fred är gemensam. I boken finns sju personliga skildringar om fredens grund och ursprung inom olika religioner. De visar sig gömma rika resurser för arbetet mot en fredligare värld. Fred i religionens namn! är en unik samling texter som visar på skillnader och likheter i religionernas uttryckssätt, traditioner och fredssträvanden. I en avslutande del finns studieplan och frågor för samtal och fördjupning.

I skuggan av borgerliga regeringar, terrorismhot och finanskrascher har ett samtal börjat pyra om vad liberalism egentligen är. Har de som säger sig vara liberaler förlorat tron på idéerna? På punkt efter punkt har frihetligheten övergivits: i skolpolitik, integrationspolitik, integritetsfrågor. Sverige står i detta inte ensamt. I stabila västländer är rättssäkerheten hotad och tortyren...

Boken är upplagd som en serie dagboksanteckningar med början under sensommaren förra året, och med slutpunkt under våren 2016. Det är en autentisk tidsperiod som beskriver den dagliga brottningen med framför allt frågan om människovärdet och dess plats i den konkreta politiken.

- Det blir extra tydligt när man lever nära det som händer, som man gör i Malmö. Det gestaltas på flyktingperrongen, där man ser människor med våld föras ut ur ett tåg för att de inte har rätt papper. Någon släpas av och skickas hem. Makrobesluten verkställs på mikronivå.

- Vi kan tala om solidaritet och om allas lika värde, att alla ska få äta sig mätta. Men det verkställs inte förrän någon ställer sig och lagar mat.

Kristian Lundberg är en av Sveriges mest produktiva litterära författare. För ett par år sedan, 2014, kom boken Det här är inte mitt land. Den rör sig kring samma tema, men är mer politisk.

- Nu vill jag berätta varifrån engagemanget kommer, säger han. Det finns en beröringsskräck med allt som är religiöst. Men jag har haft en tro i hela mitt liv. Nu vill jag redovisa ett "därför att", vad det är som har lett fram till mina ståndpunkter.

Som aktivist för flyktingars rättigheter har han besökt flyktingboenden och sett hur vänsterpolitiska aktivister förenas med pingstvänner i kampen för de svagaste.

- Det handlar om en radikalitet där man gör det man tror och tror det man gör. Där man är redo att offra något. I Gud är inte ett främmande namn berättar han också om sin egen väg till tro efter en svår period av missbruk. En berättelse som han inte har gått ut med tidigare. Boken är i någon mån en försvarsskrift för den kristna tron, menar han.

- Det finns en okunnighet om kristen tro, där tron uppfattas som att man gör det enkelt för sig. Så är det inte. Livet är komplicerat och man är mångfacetterad även som kristen

Ched Myers, amerikansk teolog och politisk aktivist, är djupt engagerad i migrantfrågor. I Gud är papperslös gräver han djupt i ett antal olika bibeltexter och reflekterar över vad de har att säga om kulturella skillnader, gästfrihet, Guds vision om inkluderande, att omfamna »annorlundaskap« och att välkomna flyktingen

Författaren Doris Dahlin och fotografen Per-Erik Åström åker i boken I väntan på besked tillbaka till sin gamla hemstad för att berätta om vad som sker i Sverige idag. I Härnösand, men också på många andra liknande platser. Där finns främlings- och förändringsrädsla, men också en stor hjälpsamhet, ett ömsesidigt givande och tagande. Men framför allt vill de förmedla porträtt av de människor som har kommit nya till Sverige, berättelser bortom de fördomar som kan finnas.

De som finns där inne, de som finns på andra flyktingförläggningar och de som äntligen efter flera års väntan har fått besked att de får stanna, dem vill vi tillägna den här boken. Bakom varje bild, varje berättelse en människa. Som du och jag.

Bokens namn kommer från att de asylsökande befinner sig just i väntan. I väntan på ett eventuellt uppehållstillstånd, i väntan på en ny tillvaro, ett nytt liv. Men också i väntan på att någon ska prata med henne, i väntan på att deras tvååriga pojke ska le igen, i väntan på att bli hembjuden till en svensk familj, i väntan på att få ett av alla de arbeten han sökt.

Doris Dahlin är företagskonsult och författare. Hennes senaste roman Himlen bar inga moln gavs ut 2015. På Libris har hon tidigare gett ut boken Drunkna inte i dina känslor tillsammans med Maggan Hägglund. Per-Erik Åström är fotograf och har under många år arbetat för Rädda Barnen. Båda är uppväxta i Härnösand.

I den dagliga kampen mot hunger, kyla och krigets livsfaror sattes deras vänskap och tro på livet på hårda prov, inlåsta i en mörk källare och vaktade av krigare.

För deras familjer och barn öppnades en nattsvart avgrund: en skräckfylld värld kantad av nattliga samtal, hemliga förhandlingar och hot om snar död. Mitt i det helvetet skulle två kvinnor, Anna och Florence, hålla samman sina familjer i en vardag som inte längre fanns.

Idag skall vi inte dö är en självutlämnande bok om tvivel, kärlek och hopp, där människan tvingas hämta bränsle i det djupaste av sina hjärtan. Det är också en berättelse om hur svallvågorna av dramat kastar om livet för hela omgivningen. En bok om vanliga människor som dras ned i en overklig skuggvärld men vägrar ge upp

Innan mörkret faller är ett historiskt reportage om åren i 1930-talets början då både Tysklands och Sveriges framtid avgjordes. Det är framför allt en närstudie i två socialdemokratiska partiers agerande det tyska och det svenska och en analys av vilken avgörande betydelse den ekonomiska politiken hade, och vilken central roll ekonomerna spelar för demokratins välmående.

Kampen mot fascismen vinner vi genom att bygga fungerande alternativ och formulera ett demokratiskt självförsvar för vår tid. Är vi beredda att verkligen lära av historien?

Trots signaler om en fortsatt sekularisering så har 2000-talet i stället bevittnat en svallvåg av religiös extremism och våldshandlingar som skett i Guds namn.

I sin bok Inte i Guds namn undersöker Jonathan Sacks våldets rötter och dess relation till religionen. Han fokuserar på den historiska spänningen mellan de tre abrahamitiska trosriktningarna judendom, kristendom och islam.

Sacks hämtar sin argumentation från ett brett fält: evolutionspsykologi, spelteori, historia, filosofi, etik och teologi. Han visar hur våldstendenser kan förvandla den mest barmhärtiga av religioner. Genom en nära läsning av bibliska nyckeltexter som ligger till grund för de abrahamitiska trosåskådningarna utmanar han dem som hävdar att religionen är roten till våldet och menar att teologin måste bli en del av lösningen om den inte ska förbli kvar vid problemets kärna.

Boken är en skarp tillrättavisning till alla som dödar i den Guds namn som är ursprung till livet, som drar ut i krig i den Guds namn som är fredens Gud och hatar i den Guds namn som är kärlekens Gud och praktiserar grymheter i den Guds namn som är barmhärtighet.

Jonathan Sacks är en global religiös ledare, filosof och författare till mer än tjugofem böcker och en röst för moral i vår tid. Han är en uppskattad föreläsare över hela världen och är en ofta anlitad kommentator i brittisk tv och radio. Från 1991 till 2013 var han överrabbin för The United Hebrew Congregation i det brittiska samväldet

1. benämningarna syrian och assyrier 2. identitetsanspråk för assyrier/syrianer 3. mötet mellan och överbryggandet av två kulturer 4. kyrkans centrala roll 5. folkmordet (seyfo) och 6. etno-religiös och etno-nationell identitet Bidragen i boken är skrivna utifrån olika perspektiv och ger läsaren en bred och intressant bild av assyrierna/syrianerna i Sverige. Boken vänder sig till alla som arbetar med eller studerar migrationsfrågor och då särskilt assyrier/-syrianer.

I Jesus var också flykting visar Stefan Swärd och Micael Grenholm vad Bibeln säger om invandring i Gamla och Nya testamentet. De bemöter högerextremism och invandringsmotstånd, de granskar invandringskritiska partier i Norden och Europa samt gör en grundlig genomgång av vad Sverigedemokraterna står för. Den berör också ekonomiska frågor kring invandring.

Stefan och Micael har personligen engagerat sig för flyktingar och EU-migranter. I boken blandas därför historiska lärdomar, personliga berättelser och granskande reportage. Boken granskar också hur olika kristna samfund stod upp mot nazismens ideologi under 1930- och 40-talen.

Kombinationen av teologi och statsvetenskap gör Jesus var också flykting till ett unikt och banbrytande bidrag till migrationsdebatten. Boken talar på ett passionerat sätt för främlingskärlek och ett liv i Jesu efterföljd när det handlar om invandring.

I Jihadisternas återkomst beskriver Patrick Cockburn de konflikter som ledde fram till ett dramatiskt sammanbrott för USA:s utrikespolitik. Han visar hur Västvärlden skapade förutsättningarna för Islamiska statens explosiva framgångar genom att underblåsa kriget i Syrien. Väst – i synnerhet USA och NATO – underskattade jihadisternas möjligheter tills det var för sent och underlät att agera mot deras sponsorer i Saudiarabien, Turkiet och Pakistan.

I den här boken avslöjar van Buitenen hela historien. Här kan alla läsa hur kommissionen har behandlat en tjänsteman som ärligt följde sitt samvete. Man blir upprörd av att läsa om i vilken verklighet han levde (och fortfarande känner av).Kamp för Europa är ett avslöjande dokument där affären avslöjas som i en spännande detektivroman. Många fakta kommer fram som inte tidigare har förmedlats av media och man får en god insikt i EU-kommissionens sätt att arbeta.

Hur avgör du vad som är vinklade nyheter och rena påhitt?

Och är vetenskapliga rön ens vetenskapliga?

I tider av »alternativa fakta«, fejknyheter och halvsanningar kommer forskaren och vetenskapsevangelisten Emma Frans med en välbehövlig guide för att tolka både nyhets ödet och påståenden från bekanta. Larmrapporten ger dig vetenskapskoll för att förstå hur fakta och påstådda fakta ska bedömas. Boken riktar sig till såväl ungdomar som vuxna. Emma Frans är forskare vid Karolinska institutet och vetenskapsskribent. Hon har kallats för »Sveriges roligaste tjej« men i den här boken ryter hon till och blir allvarlig.

»Glassförsäljning och drunkningsolyckor samvarierar starkt. Det låter förstås väldigt intressant. Kopplingen är dock självklar och är allt annat än spännande. Glass orsakar så klart inte drunkningsolyckor istället ger varmt sommarväder både ökad glassförsäljning och ökad förekomst av drunkningsolyckor.«

Emma Frans är doktor i epidemiologi. Hon är forskare vid Karolinska institutet och tidigare vid University of Oxford. Hon har många års erfarenhet av att utföra och granska vetenskapliga studier och undevisar i vetenskaplig metodik. Emma Frans är dessutom vetenskapsskribent i Svenska Dagbladet. Hon står bakom twitterkontot Alternativa flashar där hon lyfter fram viktiga och positiva nyheter, inte sällan på vetenskapsområdet, som försvinner i mediebruset.

"När jag slutade dricka fick jag på mig ett par 'alkoholglasögon' som gjorde att jag plötsligt, med isande skärpa såg vad kröken ställer till med, hur den krossar, dödar och förstör. Då gick det inte längre att blunda för det faktum att väldigt många människor lider av spritens följder fast dom kanske inte dricker en droppe själva. Mina alkoholglasögon ska massproduceras. Vänta bara!"

Så säger Benny Haag, skådespelare, monologförfattare och debattör. Den här boken är hans manifest för en nyktrare värld. Den är på samma gång ett brinnande upprop och en dagbok om den mödosamma vägen mot att sätta upp föreställningen Inte mer än fullt, tack. Här finns också monologen i sin helhet, som är djupt gripande och ett hårt slag i mellangärdet på alla dem som någonsin trott att spriten är något som bara berör ett fåtal.

I boken varvas författarnas erfarenheter av gräsrotsengagemang med teologiska reflektioner. Här behandlas ämnen som ekonomisk jämlikhet, mystik andlighet, feministteologi, djurens rättigheter och Guds rike som Jesus befrielseprogram. Resultatet kan kallas en befrielseteologi för dagens Sverige.

Annika Spalde (diakon) och Pelle Strindlund (teol.kand.) är mångåriga ickevåldsaktivister och författare till flera böcker, bland annat I vänliga rebellers sällskap och Kärlekens väg

Materiell välfärd och existentiell hållbarhet går inte hand i hand. Vi omges av ett överflöd av prylar och ett larmande utbud av underhållning och distraktioner. Samtidigt tystnar samtalen, det sociala kittet krackelerar och ekosystemen hotas av kollaps. Vad fattas oss? ”Människan är religiös, inte för att hon bär på vissa trosföreställningar utan för att hennes längtan efter att bli hel är inskriven i själva hennes väsen”, menar Mikael Kurkiala och argumenterar för behovet av ett existentiellt språk som ger människan tillhörighet i världen.

Religiösa traditioner bär ofta på djupa insikter om människans inre och kunde därför inta en viktig roll i den kris vi befinner oss i. Kyrkan förvaltar ett rikt arv av berättelser, riter och rum som laddats av tidigare generationers längtan, förtvivlan och glädje. Men det är en utmaning att göra detta arv tillgängligt i en tid där tempot skruvas upp och överskottet på information gör det allt svårare för oss att finna fokus och närvaro.

Efter succén med boken Halvvägs är före detta statsministern och partiledaren Fredrik Reinfeldt tillbaka, nu med ett helt nytt ämne.

"Det är bra och välskrivet, upplysande och starkt, kanske det viktigaste som skrivits om migrationsfrågor sedan Gellert Tamas De apatiska 2009. Qviström berättar om allt han ser och ställer frågor, inte minst till sig själv. Dömer ingen (knappt ens SD), moraliserar ogärna men släpper aldrig heller själva moralfrågan: vilket är vårt ansvar?"
Lars Linder, Dagens Nyheter

"Nyttiga människor är en av...

I två veckor arbetade Gilbert och Fosse i princip dygnet runt på Al Shifa-sjukhuset tillsammans med sina pakistanska kollegor, och fick där uppleva de grymma och katastrofala följderna av Israels invasion på nära håll. Vi känner väl igen dem som de enda ögonvittnena från väst då de ofta förekom i Al Jazeera och tidningar.

Ögonen i Gaza är deras gripande och omskakande skildring av sina upplevelser. Boken ger oss en nära inblick i en av vår tids mest komplicerade och infekterade konflikter. Fosse och Gilbert berättar känsloladdat om sina patienter och deras öden och om sammanhållningen bland kollegorna på sjukhuset. Vi dras också in i de konkreta, praktiska upplevelserna: det krävande arbetet på en akutmottagning på ett sjukhus under ett krig, där arbetet pågår även medan bomberna faller och där det ständigt råder brist på utrustning och mediciner. Ögonen i Gaza är illustrerad i färg med författarnas egna foton.

Trots att det finns svårigheter och motstånd finns det gott om politisk diakoni som redan bedrivs genom församlingarnas vardagsarbete. Många arbetar både profetiskt och politiskt utan att ens reflektera över det. I den här boken vill Anna Ardin synliggöra och fördjupa dessa insikter. Boken är tänkt att fungera som en ingång till ämnet och ett underlag, inte minst för diakoner och församlingar, att fortsätta diskutera diakonalt arbete och diakonala strategier.

I boken medverkar även Jon Bergeå, Meyling Calero, Klas Corbelius, Joe Frans, Göran Greider, Åke Göransson, Camilla von Heijne, Petter Jakobsson, Lennart Renöfält, Amelie Roolf, Pär Axel Sahlberg, Elisabeth Sandlund, Annika Spalde och Leif Tullhage.

Bryan växte upp fattig i den segregerade södern i USA. Hans starka känsla för rättvisa gjorde att han utbildade sig till advokat och grundade Equal Justice Initiative, en juristbyrå som har inriktat sig på att försvara de som är i mest desperat behov av hjälp: de fattiga, de falskt anklagade och kvinnor och barn som har fångats i de yttersta utkanterna av rättvisesystemet.

Ett av Stevensons första fall var Walter McMillian, en svart man dödsdömd för mord på en vit kvinna ett brott som han insisterade på att han inte begått. Fallet drog Bryan in i ett nät av konspirationer, politiska intriger, en häpnadsväckande rasistisk ojämlikhet och en juridisk balansgång och förvandlade hans förståelse av barmhärtighet och rättvisa för alltid.

USA har den högsta graden av fängslande och inlåsning i världen. En av femton förväntas hamna i fängelse. För svarta män stiger denna siffra till en av tre. Och Death Row dödsstraff är oproportionerligt svart.

Bryan Stevenson är grundare och direktor för Equal Justice Initiative i Montgomery, Alabama. Han har åstadkommit strafflindring för dussintals dömda fångar, pläderat fem gånger inför Högsta domstolen, och vunnit nationellt erkännande för sitt arbete bland den fattiga och färgade befolkningen. Han har även erhållit flera utmärkelser, bland annat the MacArthur Foundation Genius Grant.

Men utvecklingen stannar inte där. I sin framfart krossar också robotrevolutionen hela branscher, utplånar jobb utan att lämna några nya efter sig och ställer frågor om ekonomisk utveckling, välfärd och demokrati på sin spets. Vem blir vinnare och vem blir förlorare i robotarnas tidevarv?

Att som individer, företag och samhällen hantera robotarnas intåg i våra liv är en ödesfråga; likt klimatet eller världens kärnvapenarsenal. När gränsen mellan människa och maskin suddas ut blir världen sig aldrig lik och det är upp till oss att bestämma hur denna nya värld ska se ut.

Samhällsteologi handlar om teologins sammanflätning med samhället. På vilka sätt präglar teologi, religion och samhälle varandra – i dåtid och nutid, och i föreställningar och förhoppningar om framtiden?

I den här samtidstolkande antologin resonerar åtta forskare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys kring just samhällsteologi – om vad det innebär att bedriva forskning i skärningspunkten mellan kyrka, akademi och samhälle. Texterna rör sig mellan aktuella ämnen som "svenska värderingar" och lutherska begrepp, världsmedborgarskap och gränser – och om bruket av religiösa traditioner i Lars von Triers film Nymphomaniac. Det är utmanande läsning – med en tydlig utgångspunkt i att teologin är en omistlig del av samhället.

Medverkande skribenter i boken Samhällsteologi: Urban Claesson, Jenny Ehnberg (red.), Elisabeth Gerle, Kristina Helgesson Kjellin, Jonas Ideström, Mikael Larsson, Cecilia Nahnfeldt (red.) och Michael Nausner.

Vilken är trons plats i samhället och i det offentliga samtalet?
Vad säger Svenska kyrkans ärkebiskop om ledarskap och klimatfrågan, om förföljelse av kristna och ekumenik, om ondska och hopp

Internet är översköljt av rasism. Hur tar vi tillbaka nätet?

Extremhögerns resa från samhällets utkant till de europeiska parlamenten har skett parallellt med deras allt starkare internetnärvaro. Nätet har gett främlingsfientliga grupper och partier fritt spelrum att sprida sitt hat, i våra kommentarsfält, i sociala medier och på oräkneliga egna webbsajter.

Den potentiella rekryteringsbasen har...

I den här antologin skildras svenskars möten med Grekland, från Anna Agriconia, som på 1600-talet kunde bevittna kanonaden mot Parthenon, till det sena 1900-talets diktare och konstnärer som hämtat inspiration från en övärld präglad av en medelhavskulturs traditionella livsstil. Vi påminns om Fredrika Bremers och Anders Zorns grekiska resor men också om den svenska arkeologins pionjärer. Den samtida massturis- men berörs också i bidrag som ger en färgstark bild av svenskars möten med Grekland genom århundraden.

Antologin innehåller bidrag av: Helena Bodin, Niki Eriksson, Andreas Ragnar Kassapis, Torsten Kälvemark, Rea Ann-Margaret Mellberg, Ingela Nilsson, Gullög C. Nordquist, Bodil Nordström- Karydakis, Ann-Louise Schallin, Christina Tziovaridou Claeson, Frederick Whitling och Norma Wikström.

Här berättar Ruth själv för första gången om det uppmärksammade barnmorskemålet, men också om kampen för kvinnors rättigheter, om vänskapen med Sveriges Moder Teresa, Elise Lindqvist, och om tron som bär genom allt. Vi får följa med bakom kulisserna i Ruth Nordströmsarbete för hemlösa, papperslösa och för kvinnor och barn som blivit offer för trafficking.

Det kräver mod att bekämpa orättvisor, att våga möta mörkret och tända ljus.Men vi kan vi alla tända ljus omkring oss. Genom att ge små glimtar av kärlek och se varje människa som vår medmänniska, kan vi möta dem med värdighet och respekt och tända en gnista av hopp , skriver hon om sina innersta drivkrafter som advokat där hon arbetar för att ge utsatta människor en röst och få sin sak rättvist prövad.

I framtiden, närhistorien om den här eländiga eran skrivs,kommer Ruth Nordström bli ihågkommen som en av Europas lysande förkämpar för samvetet.

Sohrab Ahmari,opinionsredaktör,New York Post

Ett ytsnitt ur svensk samtid som visar att vårt offentliga samtal är starkt reglerat och försett med straff skalor och hårda påföljder för den som tycker fel. Att Ruth Nordström tagit sig igenom detta är en bedrift av såväl intellektuell som själslig kvalitet. Det arbete som juristjouren gör i S:ta Clara kyrka är ovärderligt. Skickliga jurister i kombination med genuin medmänsklighet sånt gör skillnad.

Som ung kvinna under Liberias inbördeskrig ser Leymah Gbowee släktingar och vänner mördas och slutar i sin förtvivlan tro på en ljus framtid. Men förtvivlan förvandlas till handlingskraft och hon bestämmer sig för att hjälpa landets kvinnor - de som alltid drabbas värst i väpnade konflikter.

Leymah Gbowee organiserar landets kvinnor och i helvita kläder går de varje dag till fiskmarknaden och demonstrerar mot kriget med böner och sånger. Kvinnorna blir den politiska kraft i Liberia som leder fram till valet av Afrikas första kvinnliga statschef.

I Tillsammans är vi starka berättar Leymah Gbowee om sin envisa kamp för att hjälpa Liberias kvinnor och hur den kampen ledde till att hon försakade sin egen familj. En resa från hopplöshet till framtidstro, en resa som berör oss alla som drömmer om en bättre värld.

I sin nya bok Tio tankar om arbete resonerar Bodil Jönsson kring vår syn på arbete. Vi ser det ju som både himmel och helvete. Samtidigt. Så hur vill vi ha det framöver när också robotiseringen fått utöva sin påverkan? Vad blir det då för mål och mening som vi vill tilldela arbetet?

Bodil Jönsson tar sin utgångspunkt i våra vardagsliv när hon resonerar om arbetets roll idag. Istället för att söka efter en helhetslösning lyfter hon fram våra olikheter och förespråkar ett sätt att se på arbete som tar hänsyn till våra olika livssituationer, yrken, kompetenser och funktionsförmågor. Tack vare teknikutvecklingen har vi idag bättre möjligheter än någonsin att hitta en nivå som passar oss själva. Istället för att hitta en norm för hur mycket vi ska jobba, hur mycket vi ska investera i vårt arbete och när vi ska gå i pension introducerar Bodil Jönsson begreppet "lagomarbete" som syftar till att hitta ett läge som funkar för varje enskild individ.