Ett hoppfullt tidens tecken : från elitism till holism

Brukspatronen Ernst Kjellberg på Valåsen i Värmland var över­tygad om att endast en genomgripande reformation kunde rädda svensk kristenhet från förfall. En reformerad kristenhet kunde också vara en tillgång för nationen. Han vände sig därför till ett antal biskopar som ledare för Svenska kyrkan med ett erbjudande. Finansieringen av reformen säkerställde han genom en betydande donation. Brukspatronen engagerade Sveriges kyrkliga och civila elit ”för Sverige och kristen tro.

Därmed startade Stiftelsen för Sverige och Kristen Tro år 1916 som kom att utveckla en omfattande upplysningsverksamhet. Stiftelsen kan 2016 fira sitt 100­ årsjubileum som ”en högst levande 100­åring”. Det utmärkande för Stiftelsen har varit förnyelse och ompröv­ning av verksamheten. Kristen tro måste i varje generation finna sitt språk för att övertyga. Den måste också hitta inspiration i vetenskaplig forskning och framsteg.

När Stiftelsen år 1966 firade sitt 50­-årsjubileum hade samhället förändrats radikalt. Prepositionen ”för” togs bort och Stiftelsen beslutade att vända sig till olika grupper i samhället för att finna det ”omistligt gemensamma”. Splittringen i samhället tjänade ingen. Verksamheten koncentrerade sig på anordnandet av seminarier och konferenser i tidens andliga och kulturella frågor i ett samhälle som nu ansågs vara världens mest sekulariserade. Brukspatronens reformation, som firar 100 år, är unik i Sveriges historia. Den var ett hoppfullt tidens tecken