Per-Olof Sjögrens bok Att bygga inifrån, har sin främsta styrka i att den inte endast är ett teoretiskt arbete utan bottnar i Sjögrens egen praktiska erfarenhet av att bygga församling. Boken är ovanlig i så motto att den inom samma pärmar rymmer själavård för den enskilde och en skiss till hur en församling byggs upp. Budskapet är att vi först ska bygga en gudstjänstfirande gemenskap, ur detta föds behovet av samtal och själavård, vilket i sin tur leder till mission och diakoni. Här finns ett budskap vilket vi som i dag är verksamma inom kyrkan gör klokt i att lyssna till. Inget bestående växer fram när församlingens medarbetare har som första fokus att nå ut, när kraften läggs på »uppseendeväckande yttre manifestationer«.

Uppgiften nu som då är i stället att troget bygga inifrån

Boken Bara Markus har som syfte att förklara Markusevangeliets text med hänsyn till flera viktiga aspekter, utan att underordna sig den klassiska löpande bibelkommentarens form. I stället hamnar fokus på textens litterära egenskaper, med uppmärksamhet på den kultur som präglade de första läsarna, särskilda teman och specifika tolkningsproblem. Boken är populärvetenskapligt skriven, vilket gör den tillgänglig för en bredare allmänhet.

Den text som analyseras är den från författaren härstammande, inte några hypotetiska förlagor. Kommentaren är läsarorienterad med fokus på dem som ursprungligen läste eller snarare hörde texten läsas. Titeln Bara Markus är ett uttryck för en medveten strategi. Senare evangelisters verk ska här inte påverka läsningen av Markusevangeliet. Markus text är alltför värdefull för det. En förhoppning med denna bok är att den nutida läsaren ska utmanas av Markus egen framställning.
Författaren Lars Hartman var under många år professor i Nya testamentets exegetik vid Uppsala Universitet. Han var också chef för Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990-1995. Specialområden: apokalyptik, textlingvistik, läsarperspektiv.

Kent Wisti är prästen och satirikern som gör storsuccé med sina satirteckningar, både på sociala medier och på kultursidorna i Dagens nyheter. I somras kunde vi höra honom i sommar i P1.

Boken De tillhöriga har utvecklats ur en uppmärksammad artikel han skrev i Dagens Nyheter våren 2017, med rubriken "Därför måste Svenska kyrkan dö". Det är en stark, engagerande och samtidigt djupt allvarlig och kärleksfull bok om de utmaningar kyrkan står inför i vår tid.

Kent Wisti skriver: Jag älskar Svenska kyrkan. Den har betytt och betyder oerhört mycket för väldigt många varje timme på dygnet, mig själv inräknad En central kristen bild är bilden av vetekornet som måste dö i jorden för att kunna växa. Vi kallar det för vetekornets lag och även som kyrklig organisation är vi underställda den. Det är ett kristusmönster som genomsyrar allt liv.

I boken finns också en rad bilder av Kent Wisti själv, många med körsbärsblommor som finns med som en bärande symbol i hans text. Körsbärsblomman som symbol syftar på en medvetenhet om alltings förgänglighet både ett övergående, ömsint vemod över blomningens snabba passage och en djupare insikt om flyktigheten som finns inbyggd i tillvaron.

Kent Wisti är uppmärksammad och välkänd präst, satiriker och konstnär . År 2017 fick han utmärkelsen Årets förnyare i Svenska kyrkan. I motiveringen skriver juryn bland annat: "Han tar sig an kyrkans missionsuppdrag i vår tid och genom ny språkdräkt når han fram till många människor på för kyrkan nya arenor. Han lyckas förmedla evangeliet så att det skär igenom mediebruset och in i nya landskap och verkligheter". Över 60 000 följer honom på Facebook och 14 000 på twitter.

"Jag tänker mig att det finns ett tjugosjätte landskap i Sverige. Ett vi inte kan hitta på kartan och som ligger utanför lantmäteriets överblick. Det tjugosjätte landskapet är de platser, möten och situationer man aldrig riktigt kan söka sig till utan som snarare drabbar; mellanmänskliga möten som är så genuina och angelägna att Guds närvaro blir ytterst påtaglig. Där gudsriket kliver fram ur det som vi lite slarvigt kallar för verklighet, och där alla vi som är i det delade nuet är de tillhöriga."

När Kallistos Wares Den helige Ande i den kristnes personliga liv nu ges ut i sin femte upplaga har den redan mött flera tusen läsare i vårt land. Det teologiska djup och den pedagogiska klarhet som boken förmedlar är naturligtvis skälet till den stora spridningen. Författaren, dåvarande arkimandriten, numera metropoliten Kallistos Ware, har i decennier varit den främste förmedlaren av ortodox spiritualitet och teologi i den engelskspråkiga världen.

Den aspekt som icke-ortodoxa kanske tydligast grips av i den här boken är den »kyrkliga helhet« som ortodox teologi förmedlar. Citat från den tidiga kyrkans fäder och mödrar blandas med bibelord och presenteras helt oförskräckt tillsammans med samtida insikter från psykologi och samhällsvetenskap. Det är samme Ande som i dag verkar i kyrkan och i den kristnes personliga liv som i begynnelsen »svävade över vattnet« (1 Mos 1:23). Kallistos Ware delar med sig av sin kyrkas rika skatt av vishet och insikt, och vi blir häpna och uppbyggda.

I denna nya språkligt reviderade upplaga finns också en ordlista som underlättar läsningen.

Den 19 juli 1924 stod Eric Liddell på toppen av världen. Han var den mest berömda engelsmannen av sin tid, tack vare sitt ärofyllda OS-guld på 400 meter i Paris. Berättelsen om det loppet – och loppet han inte sprang – berättades i den populära storfilmen ”Triumfens ögonblick”.

Men det är inte många som känner till vad som hände med Eric Liddell under åren efter att filmens berättelse tar slut. Eric valde att avsäga sig berömmelsens fördelar för att följa sitt hjärtas kallelse att bli missionär i Kina. I en osäker tid då andra världskrigets oväders­vindar blåste hårt stod Eric fast i sin övertygelse. Hans karaktärsstyrka gjorde att han valde en osäker framtid i Kina mitt under brinnande världskrig för att hjälpa det kinesiska folket. Han levde med mål och mening, även när världen omkring honom stod i brand och trots att han tvingades genomlida en skräckfylld tid i ett japanskt fångläger.

Erics berättelse handlar om att känna hopp i en osäker tillvaro, att visa beslutsamhet trots att oddsen är dåliga och är en inspirerande påminnelse om vad som är viktigt i livet, även när slutet närmar sig. Det första loppet du löper är inte ditt viktigaste – det är det sista loppet som är det största.

Läs eller sjung med i barnens favoritsång!
Han håller hela världen i sin hand kombinerar charmiga illustrationer med texten till den klassiska barnsången.

Noter med ackord och melodistämma finns bifogat i slutet av boken.

Hon är prästen som blev bannlyst av kyrkan, efter att ha uppmanat till solidaritet med förföljda kristna. Hur kunde det bli så inom en organisation som säger sig stå för förlåtelse och medmänsklighet? Trots att Svenska kyrkan har sex miljoner medlemmar, så finns det få röster som har berättat om spelet bakom folkkyrkans kulisser. Men hur är det att tjänstgöra inom en organisation där yta och innehåll inte stämmer överens? Inom en kyrka där politisk ideologi trumfar den kristna tron? Där mobbning och trakasserier är vardag trots att man säger sig stå för goda värderingar, och där bannlysning fortfarande drabbar den som inte marscherar i takt? I Konsten att överleva Svenska kyrkan ger Helena Edlund, efter tolv år som präst, sin bild av en vilsen kyrka som gjort sig av med sin gamla identitet och nu desperat söker efter en ny. Boken är en djupt personlig berättelse om glädjen och de många goda sammanhangen men också en rasande uppgörelse med dysfunktionella arbetsplatser, arbetsgivare som vägrar följa lagen och makthavare som låter det ske utan att ingripa.

Under 2017 var det framför allt två frågor som präglade den svenskkyrkliga kontexten: Reformationsjubileet och diskussionerna om den nya handboken. Både arvet från reformationen och hur kyrkan firar gudstjänst är avgörande för den svenskkyrkliga identiteten.

Betraktandet av reformationen kan betona kontinuitet eller betona splittring och särart, och som svenskkyrkliga i dag väljer vi vilket. Vill vi cementera splittring eller bekänna oss till och återspegla helheten – katolsk betyder just ”i enlighet med det hela”?

Hur man förstår reformationen, i termer av kontinuitet eller brott, påverkar hur man vårdar arvet. Om vi som svenskkyrkliga gör allvar av vårt katolska arv då måste det sätt på vilket vi är kyrka idag vara ”i enlighet med det hela”. Detta får konsekvenser för en lång rad områden, inte minst hur vi firar gudstjänst. Kyrkans identitet och hur denna hänger samman med gudstjänstfirandet har från början varit en huvudsak för den kyrkliga förnyelsen. Ambitionen har varit en katolsk liturgi för en katolsk kyrka.

aKF:s årsbok 2017 framhåller behovet av både kontinuitet och förnyelse och belyser vad detta kan få för konsekvenser inom en rad olika områden, inte minst gudstjänsten.

Kristen moralhistoria är en intresseväckande skildring av hur kristna genom historien sökt efter det goda livet och valt att göra de gemensamma handlingar som hjälpt även andra att sträcka sig efter denna moraliska vision. Boken förankrar genom detta moralen i ett större livssammanhang.

Författaren tar med läsaren till historiska stationer där han finner etiska vägmärken för vår tid. Han fångar upp viktiga lärdomarna från besöken i benediktiniska kloster i Rom, i Luthers prästhem i Wittenberg, hos evangeliska smågrupper i Bedford och hos moderna och postmoderna sökare i vår tid då gamla moraliska vägmärken ifrågasätts.

Historien visar att det som lockar inte är rigida regler eller smarta kalkyler om vilka handlingar som ger mest nytta. Moralens livsnerv finns i att söka det goda som kan göra livet helare. Det var denna skönhet som lockade människor till radikala uppbrott så att de kunde koncentrera sitt liv på det allra viktigaste.

"Här finns historiska vägmärken för moralisk daning och etisk reflektion i vår tid. Denna bok fyller verkligen ett behov." Hans-Erik Nordin, etiker och biskop i Strängnäs "Äntligen en moralhistoria på svenska som visar moralens djupare sammanhang i människors längtan, tro och kamp för en godare värld." Arne Rasmusson, docent vid Umeås Universitet Det är också en bok för dem som, även om de inte delar kyrkans traditioner, vill lära sig hur visionen om det goda livet formas av de konkreta, praktiska sammanhang där vi lever våra vardagliga liv. ... Få saker är mer provocerande än en etik som får praktiska konsekvenser. Ur Ola Sigurdsons förord.

Trots att lärjungarna hade förnekat och övergett den Korsfäste kom de till insikt om att denne Jesus offrat sig för att världen skall leva. Genom att läsa skrifterna och bryta brödet förstod de att döden har förvandlats till liv och mörkret till ljus, och att ordet har blivit kött. Med början i passionshistorien undersöker John Behr i Kristusmysteriet hur vi kan rannsaka skrifterna för att möta Kristus; i detta möte slås vi av insikten att det är för detta vi är skapade – vilket öppnar nya perspektiv på skapelsen, fallet, synden och frälsnings- historien. Han förklarar också hur Kristus föds i dem som föds på nytt i kyrkan, »Jungfrumodern«; därigenom blir vi sanna män- niskor, skapade efter Kristi bild – inkarnationen fortsätter när vi ärar Gud med vår kropp.

Genom att återvända till den tidiga kyrkans egna sätt att bedriva teologi vill John Behr hjälpa läsaren att närma sig Kristi mysterium på samma sätt som de första kristna. Kristusmysteriet innehåller en dynamisk vision av den kristna teologin som vill utmana och förvandla sättet på vilket teologi bedrivs i dag. Boken erbjuder lösningar på många av problemen som finns med de senaste århundradenas bibelteologi.

John Behr är professor i patristik vid St Vladimir’s Theological Seminary i New York.