Per-Olof Sjögrens bok Att bygga inifrån, har sin främsta styrka i att den inte endast är ett teoretiskt arbete utan bottnar i Sjögrens egen praktiska erfarenhet av att bygga församling. Boken är ovanlig i så motto att den inom samma pärmar rymmer själavård för den enskilde och en skiss till hur en församling byggs upp. Budskapet är att vi först ska bygga en gudstjänstfirande gemenskap, ur detta föds behovet av samtal och själavård, vilket i sin tur leder till mission och diakoni. Här finns ett budskap vilket vi som i dag är verksamma inom kyrkan gör klokt i att lyssna till. Inget bestående växer fram när församlingens medarbetare har som första fokus att nå ut, när kraften läggs på »uppseendeväckande yttre manifestationer«.

Uppgiften nu som då är i stället att troget bygga inifrån

Boken Bara Markus har som syfte att förklara Markusevangeliets text med hänsyn till flera viktiga aspekter, utan att underordna sig den klassiska löpande bibelkommentarens form. I stället hamnar fokus på textens litterära egenskaper, med uppmärksamhet på den kultur som präglade de första läsarna, särskilda teman och specifika tolkningsproblem. Boken är populärvetenskapligt skriven, vilket gör den tillgänglig för en bredare allmänhet.

Den text som analyseras är den från författaren härstammande, inte några hypotetiska förlagor. Kommentaren är läsarorienterad med fokus på dem som ursprungligen läste eller snarare hörde texten läsas. Titeln Bara Markus är ett uttryck för en medveten strategi. Senare evangelisters verk ska här inte påverka läsningen av Markusevangeliet. Markus text är alltför värdefull för det. En förhoppning med denna bok är att den nutida läsaren ska utmanas av Markus egen framställning.
Författaren Lars Hartman var under många år professor i Nya testamentets exegetik vid Uppsala Universitet. Han var också chef för Svenska kyrkans forskningsavdelning 1990-1995. Specialområden: apokalyptik, textlingvistik, läsarperspektiv.

När Kallistos Wares Den helige Ande i den kristnes personliga liv nu ges ut i sin femte upplaga har den redan mött flera tusen läsare i vårt land. Det teologiska djup och den pedagogiska klarhet som boken förmedlar är naturligtvis skälet till den stora spridningen. Författaren, dåvarande arkimandriten, numera metropoliten Kallistos Ware, har i decennier varit den främste förmedlaren av ortodox spiritualitet och teologi i den engelskspråkiga världen.

Den aspekt som icke-ortodoxa kanske tydligast grips av i den här boken är den »kyrkliga helhet« som ortodox teologi förmedlar. Citat från den tidiga kyrkans fäder och mödrar blandas med bibelord och presenteras helt oförskräckt tillsammans med samtida insikter från psykologi och samhällsvetenskap. Det är samme Ande som i dag verkar i kyrkan och i den kristnes personliga liv som i begynnelsen »svävade över vattnet« (1 Mos 1:23). Kallistos Ware delar med sig av sin kyrkas rika skatt av vishet och insikt, och vi blir häpna och uppbyggda.

I denna nya språkligt reviderade upplaga finns också en ordlista som underlättar läsningen.

Den 19 juli 1924 stod Eric Liddell på toppen av världen. Han var den mest berömda engelsmannen av sin tid, tack vare sitt ärofyllda OS-guld på 400 meter i Paris. Berättelsen om det loppet – och loppet han inte sprang – berättades i den populära storfilmen ”Triumfens ögonblick”.

Men det är inte många som känner till vad som hände med Eric Liddell under åren efter att filmens berättelse tar slut. Eric valde att avsäga sig berömmelsens fördelar för att följa sitt hjärtas kallelse att bli missionär i Kina. I en osäker tid då andra världskrigets oväders­vindar blåste hårt stod Eric fast i sin övertygelse. Hans karaktärsstyrka gjorde att han valde en osäker framtid i Kina mitt under brinnande världskrig för att hjälpa det kinesiska folket. Han levde med mål och mening, även när världen omkring honom stod i brand och trots att han tvingades genomlida en skräckfylld tid i ett japanskt fångläger.

Erics berättelse handlar om att känna hopp i en osäker tillvaro, att visa beslutsamhet trots att oddsen är dåliga och är en inspirerande påminnelse om vad som är viktigt i livet, även när slutet närmar sig. Det första loppet du löper är inte ditt viktigaste – det är det sista loppet som är det största.

Eldfängd är en parabel om vår tids sökande efter identitet, mening och andlighet. I en tid då de politiska ideologierna sedan länge genomskådats, och där innehållslös materialism understundom verkar vara det enda svaret på religiös trångsynthet, erbjuder mystiken ett alternativ som ligger bortom traditionella dikotomier. Med en stil och berättarteknik som inspirerats av den klassiska arabiska litteraturen,...

En bok för de som står i begrepp att gifta sig, men också för alla som vill veta Bibelns budskap om hur vi kan leva tillsammans.

”Det finns ett stort behov av kloka råd som kan hjälpa människor att leva i hela och överlåtna relationer och äktenskap. För det syftet är Holger Nilssons bok ett välkommet bidrag.” Per Ewert, direktor Claphaminstitutet

Israel – det judiska folket, profetiorna och Jesu återkomst är en bok som skildrar det judiska folkets häpnadsväckande historia och utveckling genom tiderna. Logiskt sett är Israel nederlagstippat på förhand men trots talrika fiender både i historien och idag, har folket och nationen inte bara överlevt utan frodas på område efter område.
Exemplen på det är många och återfinns bland annat inom medicin, fysik, kemi, musik och media. Nils-Olov Nilsson, mångårig missionär och teolog, skriver om den judiskt-kristna församlingen och visar hur starkt präglad den var av sitt judiska arv. I Alexandria och Rom, där kyrkan växte sig stark, influerades den av hedendom och grekisk filosofi och började mer och mer att avlägsna sig från sina judiska rötter. Ett av resultaten blev att ”kyrkan fick ett helt nytt sätt att se på Gud, Bibeln och det kristna livet.” Nils-Olov Nilssons bok är avslöjande. Den är på många sätt en ögonöppnare. Och den är ett väckelserop. I den senare delen av boken skriver författaren om det profetiska ordets betydelse och om Jesu återkomst. Många profetior har gått i uppfyllelse mitt framför våra ögon. Andra profetior väntar på att ske. Den tid vi går in i borde skapa respekt för Guds ord och motivera oss att se var i det profetiska skeendet vi befinner oss.

I sitt slutord skriver författaren: ”Hoppet om att Jesus skall komma tillbaka måste leva och växa i förkunnelsen och undervisningen.”

Hon är prästen som blev bannlyst av kyrkan, efter att ha uppmanat till solidaritet med förföljda kristna. Hur kunde det bli så inom en organisation som säger sig stå för förlåtelse och medmänsklighet? Trots att Svenska kyrkan har sex miljoner medlemmar, så finns det få röster som har berättat om spelet bakom folkkyrkans kulisser. Men hur är det att tjänstgöra inom en organisation där yta och innehåll inte stämmer överens? Inom en kyrka där politisk ideologi trumfar den kristna tron? Där mobbning och trakasserier är vardag trots att man säger sig stå för goda värderingar, och där bannlysning fortfarande drabbar den som inte marscherar i takt? I Konsten att överleva Svenska kyrkan ger Helena Edlund, efter tolv år som präst, sin bild av en vilsen kyrka som gjort sig av med sin gamla identitet och nu desperat söker efter en ny. Boken är en djupt personlig berättelse om glädjen och de många goda sammanhangen men också en rasande uppgörelse med dysfunktionella arbetsplatser, arbetsgivare som vägrar följa lagen och makthavare som låter det ske utan att ingripa.

Under 2017 var det framför allt två frågor som präglade den svenskkyrkliga kontexten: Reformationsjubileet och diskussionerna om den nya handboken. Både arvet från reformationen och hur kyrkan firar gudstjänst är avgörande för den svenskkyrkliga identiteten.

Betraktandet av reformationen kan betona kontinuitet eller betona splittring och särart, och som svenskkyrkliga i dag väljer vi vilket. Vill vi cementera splittring eller bekänna oss till och återspegla helheten – katolsk betyder just ”i enlighet med det hela”?

Hur man förstår reformationen, i termer av kontinuitet eller brott, påverkar hur man vårdar arvet. Om vi som svenskkyrkliga gör allvar av vårt katolska arv då måste det sätt på vilket vi är kyrka idag vara ”i enlighet med det hela”. Detta får konsekvenser för en lång rad områden, inte minst hur vi firar gudstjänst. Kyrkans identitet och hur denna hänger samman med gudstjänstfirandet har från början varit en huvudsak för den kyrkliga förnyelsen. Ambitionen har varit en katolsk liturgi för en katolsk kyrka.

aKF:s årsbok 2017 framhåller behovet av både kontinuitet och förnyelse och belyser vad detta kan få för konsekvenser inom en rad olika områden, inte minst gudstjänsten.

Kristen moralhistoria är en intresseväckande skildring av hur kristna genom historien sökt efter det goda livet och valt att göra de gemensamma handlingar som hjälpt även andra att sträcka sig efter denna moraliska vision. Boken förankrar genom detta moralen i ett större livssammanhang.

Författaren tar med läsaren till historiska stationer där han finner etiska vägmärken för vår tid. Han fångar upp viktiga lärdomarna från besöken i benediktiniska kloster i Rom, i Luthers prästhem i Wittenberg, hos evangeliska smågrupper i Bedford och hos moderna och postmoderna sökare i vår tid då gamla moraliska vägmärken ifrågasätts.

Historien visar att det som lockar inte är rigida regler eller smarta kalkyler om vilka handlingar som ger mest nytta. Moralens livsnerv finns i att söka det goda som kan göra livet helare. Det var denna skönhet som lockade människor till radikala uppbrott så att de kunde koncentrera sitt liv på det allra viktigaste.

"Här finns historiska vägmärken för moralisk daning och etisk reflektion i vår tid. Denna bok fyller verkligen ett behov." Hans-Erik Nordin, etiker och biskop i Strängnäs "Äntligen en moralhistoria på svenska som visar moralens djupare sammanhang i människors längtan, tro och kamp för en godare värld." Arne Rasmusson, docent vid Umeås Universitet Det är också en bok för dem som, även om de inte delar kyrkans traditioner, vill lära sig hur visionen om det goda livet formas av de konkreta, praktiska sammanhang där vi lever våra vardagliga liv. ... Få saker är mer provocerande än en etik som får praktiska konsekvenser. Ur Ola Sigurdsons förord.

Trots att lärjungarna hade förnekat och övergett den Korsfäste kom de till insikt om att denne Jesus offrat sig för att världen skall leva. Genom att läsa skrifterna och bryta brödet förstod de att döden har förvandlats till liv och mörkret till ljus, och att ordet har blivit kött. Med början i passionshistorien undersöker John Behr i Kristusmysteriet hur vi kan rannsaka skrifterna för att möta Kristus; i detta möte slås vi av insikten att det är för detta vi är skapade – vilket öppnar nya perspektiv på skapelsen, fallet, synden och frälsnings- historien. Han förklarar också hur Kristus föds i dem som föds på nytt i kyrkan, »Jungfrumodern«; därigenom blir vi sanna män- niskor, skapade efter Kristi bild – inkarnationen fortsätter när vi ärar Gud med vår kropp.

Genom att återvända till den tidiga kyrkans egna sätt att bedriva teologi vill John Behr hjälpa läsaren att närma sig Kristi mysterium på samma sätt som de första kristna. Kristusmysteriet innehåller en dynamisk vision av den kristna teologin som vill utmana och förvandla sättet på vilket teologi bedrivs i dag. Boken erbjuder lösningar på många av problemen som finns med de senaste århundradenas bibelteologi.

John Behr är professor i patristik vid St Vladimir’s Theological Seminary i New York.

Basileios Om den heliga Anden har haft ett betydande inflytande på eftervärlden. Författaren Basileios av Caesarea, även kallad den store, (329/30–379) räknas som kyrkofader, kyrkolärare och helgon inom såväl romersk-katolska kyrkan som de ortodoxa kyrkorna. Han kallas det grekiska munkväsendets fader. Som de tre kappadokiska fäderna räknas Basileios, hans vän Gregorios av Nazianzos och hans bror Gregorios av Nyssa. De bidrog väsentligt till utformningen av Treenighetsläran och till den teologi som utmejslades vid första konciliet i Konstantinopel (381) och gjorde slut på den arianska striden.

Både Gregorios av Nyssa och Gregorios av Nazianzos arbetade vidare med de frågor som Basileios tar upp i Om den heliga Anden. De deltog båda i konciliet 381, den senare som ordförande, och här fann den trosbekännelse som idag brukas över hela den kristna världen under namnet »den nicenska« sin slutgiltiga form. Orden »som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras« kommer från Basileios.

Vid följande ekumeniska koncilier blir hans bok uttryckligen citerad. Under de kristologiska motsättningarna åberopade alla sidor olika ställen. Den hade stor betydelse för Ambrosius av Milano som läste fäderna på grekiska, men kom inte att spela någon roll i väst förrän den där blev liksom nyupptäckt av humanisten Erasmus av Rotterdam, som fäste sig vid den vackra grekiskan och menade att Basileios överträffade alla sin tids vältalare. Särskilt fäste Erasmus sig vid boken om den heliga Anden.